söndag 1 januari 2012

Skridskor

På årets näst sista dag tog vi en promenad till skridskobanan ett par kilometer bort. Det var lite kallare än tidigare dagar och helt plötsligt kände man att det faktiskt var vinter. Skönt!
Både Arvid och Sigrid tyckte att det var riktigt kul och ville absolut inte gå hem. Sigrid var bekymrad över en äldre tjej som blev dragen runt av sin pappa. "Man måste åka själv", förklarade hon världsvant.
Lena åkte också. Själv tog jag inte med skridskorna. Den officiella förklaringen är att jag fått en vagel i ena ögat. Ögat är rejält uppsvullet. Det ser ut som jag gått en femtonronders. Den inofficiella förklaringen? Hmpf, fnys, jag åker helt enkelt inte så bra som jag minns att jag gjorde när jag var yngre...
Sigrid ville också bli fin i håret nu när storebror är nyklippt. Med mammas hjälp gick det bra!

1 kommentar:

  1. Vad skoj, vi har också tagit oss dit ett par gånger under lovet. Anders har mina fulla sympatier, jag skulle också behövt en vagel i ögat! :-) Med fin is och nya, fina skridskor fanns det inte mycket annat att skylla på. Oj oj, vad det är svårt att åka skridskor.

    SvaraRadera