lördag 12 maj 2012

Dukning i skiraste pastell...på svart linneduk.

Vi skulle ha en liten middag med goda vänner på fredagen. Dagis var stängt och Anders och barnen skulle därför vara hemma under dagen. Anders skulle laga all mat och städa och jag vet inte allt. Jag skulle duka.
 Vi pratade om bjudningen under hela veckan (vi tenderar att gå upp i sådant). Jag drömde om att få duka med några nyligen inköpta naturfärgade damastlinnedukar från Almedahls. Till dessa skulle jag ha servetter i ljuslila...Jag pratade med Anders i alla tonarter om detta, bröt servetter och drömde om hur fint det skulle bli.
 Anders pratade å sin sida om rödvinsprovningen han hade tänkt ut. Båda tittade vi på varandra och nickade instämmande. Så på fredagen, då jag väl kom från jobbet hörde jag vad han egentligen sade då han exalterat berättade om sin svarta sås med massor av rödvin och kinesisk soya. Först då klack det till..."På mina nya dukar??? Med alla barn?" Här var goda råd dyra.
 Snabbt byttes dukarna ut mot en svart linneduk. Samtidigt ville jag inte ha det alltför mörkt och murrigt i mitten av maj. De ljuslila servetterna fungerade fortfarande servettbrytningen, skjortan, har jag gjort tidigare denna blogg.
Längs mitten på bordet lade jag små pastellfärgade linnedukar. Dessa, tillsammans med pastellfärgade ljus och tallrikar "French Garden" (Fleurence och Orange om vartannat) från Villeroy & Boch, blev ändå helhetsintrycket ljust och vårlikt.

3 kommentarer:

  1. Ja, det var verkligen en härligt vårig dukning. Så vackert och elegant, som alltid hos Postgårdsromantikerna. Men nu är det väl ändå hrmm dags att hrmm skriva något om själva vinprovningen? Tycker förstås fru J. Kram på er!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den som väntar på något...:-D Tack detsamma!

      Radera
  2. Den som väntar på något gott... :-D! Tack detsamma!//Lena

    SvaraRadera