När jag smakade på vinet leddes mina tankar till Frankrike. Bourgogne? Frågan var om det var en "chablis" eller en vanlig "vit bourgogne". Det lutade åt en vit bourgogne. Men den där smöriga nötigheten som jag uppskattar så mycket var inte lika uttalad som den brukra vara. Men jo, den fanns där något diskret i den långa, varma eftersmaken. Syran var frisk och tydlig och vinet passade utmärkt till den abborre som Lena hade lagat denna fredagkväll.
En mycket god Chassagne-Montrachet! På minussidan noterar vi en lite för blyg ekkaraktär, men det är en anmärkning i marginalen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar