Den 11 juni 2005 gifte Lena och jag oss.
Vi hade bara varit tillsammans i ett år
Och ingen av oss hade haft ett längre förhållande.
Lite mummel hördes från omgivningen - går det inte lite fort?
Visst, det går att förstå.
Men det kändes så rätt.
Vilket även många i vår närhet kunde se och känna.
Och nu 20 år senare känns det fortfarande lika rätt och bra.
Våra visdomsord på området till våra barn är just på temat att de inte ska stressa och att de verkligen ska känna efter om det känns rätt.
Låt resor och utbildning ta sin tid.
Visst kan samhällsnormen göra att man kan känna sig stressad om åren går.
Men så emot tills det verkligen känns rätt.
Jag är så tacksam för dessa år.
Och hoppas på 20 år till - minst.
Världen känns allt mer osäker.
Vilket gör att man värdesätter det man har ännu mer.
Vi märker också att relationen går in i en ny fas i takt med att barnen blir vuxna.
Det blir mer och mer att Lena och jag gör saker ihop själva.
Men vi åker fortfarande på semesterresor ihop.
Tack för 20 år, Lena!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar