tisdag 20 augusti 2019

Lejondals slott

 Precis som för nästan precis ett år sedan tappade vi bort Arvid på vägen till Lejondals slott. Han ville cykla fortare än oss andra. Och han har inte stans bästa lokalsinne. Väl framme, då ingen Arvid syntes till kom fjolårets panik över mig: "Inte nu igen". Men denna gång hade han en fungerande mobil med sig så vi kunde nå varandra. Vi visste en punkt på vägen och skulle han inte hitta så skulle vi mötas där istället. 
 Nå, snart var han framme. Vi gick in i slottet. Personalen var lika obeskrivligt trevliga som då Arvid var förbi och tittade tidigare under sommaren.  
 De undrade om vi villa ha litet fika.
 Vi tackade glatt ja, men frågade om det var ok om vi gick på en husvisning först.
 Det är så obeskrivligt vackert.
 Överallt små söta rum att mötas i. 
 En liten brandspruta.
 Övervåningen med statyer...
 och lädersoffor.
 Titta vad de serverade oss. Egentligen är slottet bara till för konfererande gäster, men.... 
 Vi blev ombedda att ta kaffe själva...
 ….så otroligt trevligt. Sammanfattningsvis måste jag säga att vi har haft extrem tur med all service överallt denna sommar. Och då menar jag inte något litet extraleende - nej vi har nästan blivit behandlade som kungligheter(som jag tänker det) överallt Alla, med betoning på alla, har varit så exceptionellt trevliga. Överallt. Såväl inom riket som utomlands!
 Till och med Sigrid försåg sig med kaffe, med mycket socker. Pga den mysiga atmosfären. 
 Den öppna spisen.
 En middag här vore inte helt fel.
 Släktvapnet i takbjälkarna.
 Trappan. 
 Svårt att inte vräka i sig....

måndag 19 augusti 2019

Middag med fam B-J på tema tre länder på S

 Denna lördagkväll hade vi bjudit hem familjen B-J
 
 Äldste sonen befann sig utomlands men övriga familjen slöt upp vid angivet klockslag. 
Vi bjöd på snacks och fördrinkar i salongen. 
 Mer moussernde? Vi hade köpt in mousserande vin från Storbritannien. Mycket smak av blodgrape. OK, men inte värt dryga 450 pix. 
 Som förrätt bjöd vi på racletter. Det var gott...  
 ...men kanske väl maffigt för att sedan orka med en huvudrätt på det. 
 Men det är väldigt trevlig sysselsättning att sitta och plocka med maten.
Trevligt var det som vanligt.
 ...men vi gav kanske inte huvudrätten, gulasch den uppskattning den förtjänade. Den var god men vi var alldeles för mätta. 
Arvid hade bakat lingonkaka till efterrätt. Så gott, men vi var sååå mätta. Jag (ÄLSKAR lingonkaka) smaskade glatt i mig 3/4 dagen därpå...
 Det är kul med hur vänskap utvecklas. Från början var jag och D. kollegor, vi började umgås privat i samband med att hon slutade. Sedan dess ses vi relativt frekvent på middagar (och luncher däremellan). Nu tillhör hela familjen absolut våra bättre vänner. 
Ett litet rådjur tittar förbi på tomten.

söndag 18 augusti 2019

En rustik dukning i rött och vitt!

Då schweiziska racletter skulle utgöra första rätten dukade vi iordning för detta.
Rödvitrutig duk, röda servetter, röda lyktor och träljusstake (samt flaggor som tillhörde de länder som vi tänkte servera mat ifrån).
Varje person hade en egen liten raclettpanna och spatel vid sin sida. Samt bestick med trähandtag.
Alla mattillbehörr låg i vita skålar runt racletteplattan.
Servettbrytningen kallar jag numera Serbienbrytningen (såg den nästan överallt under vår resa - den finns säkert på andra ställen också).
Mer vita skålar.
Snabbstädning av sopstation.


lördag 17 augusti 2019

Lat kväll på hotellrum

Sigrid och jag har börjat få en vana att avsluta någon/några kvällar på hotellet med ansiktsmasker. Otroligt mysigt.

fredag 16 augusti 2019

Sista dagen i Belgrad - lat dag vid en pool

I anslut till en trevlig park på promenadavstånd, 20 minuter, från vårt hotell skulle en stor utomhuspool finnas. Det fick bli en skön avslutning på vår vecka i Belgrad!
Temperaturen höll sig runt 30 grader - som vanligt. Solen under dagen förbyttes under eftermiddagen till moln för att under tidig kväll resultera i regn - också som vanligt. Ett av oss mycket uppskattat vädermönster!
Hej då, Belgrad! "För denna gång" vill jag gärna tillägga - för vi kommer gärna tillbaka. Problemet är väl ett så kallat lyxproblem; Det är så många andra städer vi också vill se (och se igen)!

torsdag 15 augusti 2019

Museum i Belgrad

Prinsessan Ljubicas palats var en given sevärdhet innan vi ens lämnat Sverige.
Byggnaden byggdes under perioden 1829 till 1830. Enligt Prins Milos planer skulle bostaden både fungera som ett hem för hans familj, prinsessan Ljubica och hans söner Milan och Mihailo , senare härskare i Serbien och samtidigt ett bostadspalats. Det byggdes enligt idéer och under övervakning av Hadži-Neimar, pionjären inom serbisk byggnad och konstruktion.
Ett nytt turkiskt bad (hammam) med en våning byggdes senare 1836.
Man kunde se att det gamla ottomanska riket så sakteliga började ersättas av en önskan att tillhöra västeuropa.
Man kunde se det i möblerna inte minst.
Vad händer här? Vi upplever serberna som ett ganska högväxt folk. Det märktes inte här.
Husets mittpunkt.
En våning upp - en halvcirkelformad schäslong fanns även på detta plan, fast mindre - detta var slottets privata del.
Anders har kanske ändrat fokus en smula....


Dukat för en festmåltid under 1630-talet.
Etnografiska muséet
Här lärde vi oss att det forna Jugoslavien kunde delas in i 5 olika delar, utifrån klädstilar.
På övervåningen väntade information om hur man bodde i de olika delarna...
Såväl i koja som i slott...
Och hur väst/östinspirerat hushållet var.
 Spännande att se var det oavsett.
Jag tycker att deras museum genomgående höll en hög nivå - det är kul att få "titta in" istället för att se en enstaka karaff/tallrik etc i en monter
Roligare att få ett helhetsperspektiv.
Nationalmuseum...
Jag blev helt förälskad i denna marmorbyst.
Hur sjutton får man till dessa tunna veck. Ur en sten?
Tavlorna var inte fy skam de heller.
Den tavla som satte sig på näthinnan var den där en föräldralös son sitter och gråter på sin mors grav...
Även om man kan bli en smula mättad på intryck till slut...