White zinfandel på burk...

 

De 15 000 stegen om dan har genererat ganska långa kvällspromenader (ja, förutom lunchlöpningen). Från början lyssnade jag mest på musik eller på historiska poddar.

Nu har jag hittat en podd som jag rekommenderar varmt: vin för rookies.

Otroligt trevligt upplägg. Avsnitten är  15-18 minuter långa, med Thomas Holstein från Enjoy Wine & Spirits och en gäst som talar om ett vinämne.

Jag rekommenderar de avsnitt som har några år på nacken, där är gästen en, för mig, okänd person som förstår att hens uppgift är att prata med vinet i fokus. Olika gäster, men lika trevliga allihop.

Hörde någon ganska nyligt producerad variant med en semikändis, som bara ville prata om...sig själv. Inte riktigt varför jag har hittat dit...

Nå ett avsnitt handlade om en trend från USA, viner på burk, som många Manhattanbor gärna vill ha med sig på sina naturvandringar (även utanför Manhattans central park antar jag)

Avsnittet före eller om det var efter handlade om USAs svar på roséviner : white zinfandel.

Här började minnen göra sig påminda för mig.

Jag började minnas en sommar då jag bodde i vasastan, hur min pappa (som brukade komma på besök ganska ofta), jag och en kompis till mig brukade anordna picknick i Hagaparken, precis vid vattenbrynet nedanför Gustv IIIs paviljong.

Med oss hade vi vinglas, filt, vatten och sallader som vi köpte på en pizzeria på vägen. Rimligen borde det ha varit caesarsallad (gifter sig så bra med rosé) men jag undrar om det ändå inte var grekiska sallader till oss alla tre. Och nybakade pitaliknande bröd.

Nå med oss i vinväg hade vi nästan alltid white zinfandel (jag ville minnas att det hette blush zinfandel, men jag kan minnas fel) från den amerikanska producenten Gallo (jag tror att de helt har försvunnit från systembolagets utbud).

Smaken minns jag som jordgubb, litet åt det sötare hållet.

Nå när jag nyligen passerade systembolaget för att hämta ut någon beställning passerade jag en white zifandel på burk från barefoot. 

Ville testa.

Nå hur smakade det då?

Inget vidare, för sött, för....

Men jag tror fortfarande att det skulle kunna vara värt att packa ner på en utflykt i någon trivsam park en solig sommardag.

Ackompanjerad av en Caesarsallad. Eller en grek.

Häll ut!

Sommarvarning! Måhända är den blå färgen originell och därför lockande. Men detta vin gör sig bäst då man endast tittar på det. Det är inte gott på något sätt!

Vinprovning med grannarna

Vi har några grannfamiljer som är riktigt trevliga. Från början när vi flyttade hit umgicks vi ganska intensivt mellan målarfärgshinkar och byggmaterial. Även om det mest intensiva umgänget har klingat av pratar vi gärna då vi ses.

Nu hade vi bjudit in dem på vinprovning.

 Jag står och beskådar det dukade bordet.

 Sigrid stod för två provningar under kvällen: Äppel-/pärondryckesprovning för barnen och chokladprovning för alla runt bordet. 

 Jag hade anordnat två flighter med rosé för de vuxna:
Flight 1:
Mulderbosch Nr 6077, 2017 Sydafrika , Western Cape , Coastal Region 89:-
Les Lauzeraies Nr 2724, Tavel , 2017 Frankrike , Rhonedalen , Côtes du Rhône , Tavel
Bara Anders gick bort sig. Han var helt övertygad om att jag valt de två dyraste vinerna först. Åtminstone var det hans förklaring...

Flight 2: 

M de Minuty Nr 2590, 2017 Frankrike , Provence , Côtes de Provence 

Txomín Etxaníz Nr 99224, 2017, Spanien , Getariako Txakolina

Redan den extremt ljusa färgen på Minity gjorde att deltagarna tog det. Sedan började en deltagare fylla på fel i fel glas och gick därför bort sig, men då var själva provningen redan över.

Sigrid håller på att arrangera sin provning för barnen tre olika päron- och äppeldrycker.

Det dyraste vinet dök upp först efter provningen. För att det var så trevligt och det kändes snöpligt att gästerna skulle gå hem...Summerhill Nr 72495, Gewürztraminer, 2015 Kanada, British Columbia, Okanagan Valley 228:- 

Därefter testades en chokladlikör..

Fredagskväll övergick i lördagsmorgon...

Sigrid hade anordnat en liten chokladprovning för alla gäster. Tre olika Marabou sorter - jag var den enda som gissade fel...

Vinprovning med kollegorna

Så var det dags igen med en vinprovning med mina kollegor.

Denna gång bjöds det på mousserande around the World!

 Denna gång hade jag faktiskt bakat laxfyllda saffransgifflar och litet annat som tilltugg. 

 Kex och snittar i olka valörer - det kändes litet futtigt att bara bjuda på baguetter till champagne...

  

Det blev ganska varmt i vårt kök med alla människor, ugnen och stearinljusen. Altandörren fick stå öppen mellan varven.

Men det kan det vara värt!

När vi väl har kommit igång med vår lilla studiecirkel i vinets tecken måste jag säga att jag skulle sakna både den och dem (gästerna) enormt om vi slutade nu. 

 

De hade köpt med sig långa vackra rosor!

Vad smakar det?

Chardonnay från Peru

Intipalka Chardonnay 2012, Valle de Ica, Peru, nr 76844, 91 kr
Mer från Peru. Denna gång på druvan chardonnay. Om sauvignon blancvinet var gott ställer vi oss lite mer tveksamma till detta. Eller så är det så att jag har svårt för de mer tropiska versionerna av chardonnay. Jag vill nog gärna ha dem mer som i Bourgogne.
Vi hittade toner av tropiska frukter men tyvärr inte något av smördoppade hasselnötter (som jag så gärna vill hitta i chardonnayviner).

Lat 42 Gran Reserva 2004

Lat 42 Gran Reserva 2004, Rioja, Spanien, nr 12679, 99 kr
Rioja var det första område som jag blev förtjust i och intresserad av som nybliven vinnörd.
Efter det har det varit perioder som vi inte druckit så mycket viner från detta område. men när vi väl har ett riojavin i våra glas tycker vi oftast att det är riktigt gott. Om det är rött. Vita viner från Rioja ger inte Lena mycket för. Hon gillar inte den där överdrivet oxiderade stilen. Härsket smör och övermogna äpplen. Själv är jag desto mer förtjust.
Nåväl, detta vin är rött till färgen. I doft och smak hittar vi ursprungstypiska inslag av dill, vanilj, röda bär och kryddor. Trevligt och gott!

Kändisvin

Le Bistro Tina 2013, Frankrike, nr 2270, 71 kr
Det här vinet drack vi samtidigt med två andra, betydligt dyrare viner. Det är klart att det inte står sig i konkurrensen då. Men hade vi intagit vinet på altanen en kylslagen lördagkväll i april efter att precis ha avslutat säsongens första varmkorvsgrillande skulle vinet fungera utmärkt. Olika viner för olika tillfällen, helt enkelt. Vita dukar och elegant dukning kräver sitt vin. Varmkorv och plastglas sitt. Båda varianterna mysiga på sitt lilla vis!

Vinprovning med viner i olika prisklass

På trettondagsaftonen hade vi ordnat en vinprovning för våra gäster. Informationen de fick var att prisskillnaden flaskorna emellan var 90 kronor och att vinerna var från länderna Spanien, Italien och Frankrike. Varsågoda att börja!
Faustino I Gran Reserva 2001, Rioja, Spanien, nr 2678, 161 kr
En klassisk Rioja i en flaska jag tror att de flesta har sett, vinintresserad eller inte. Typiska toner av dill, vanilj och choklad (Jo, jag vet. Det är lätt att delta i en vinprovning när man sitter på facit. Att de inte känner att det är ett vin från Rioja!).
Herr N kunde efter en stund pricka in detta vin som det spanska vinet. Med tillägget att det förmodligen var från Rioja.
Tenuta Belguardo Marchesi Mazzei 2005, Toscana, Italien, nr 95020, 251 kr
Lite elakt att välja ett italienskt vin gjort på cabernet sauvignon och cabernet franc. Det italienska avtrycket blir inte lika tydligt som om vinet hade varit gjort på exempelvis sangiovese, även om det även i detta vin går att ana lite där i skymundan.
Kvällens godaste vin, tyckte vi alla. Skönt när det är ordning och reda - det dyraste vinet bör vara det godaste. Annars blir det ingen ordning på någonting.
Inslag av choklad, kaffe, vanilj och örter.
Le Bistro Tina 2013, Frankrike, nr 2270, 71 kr
Att det här vinet var kvällens billigaste kom alla provningsdeltagare fram till ganska snabbt. Tror till och med att jag fick hälla ut det sista som var kvar av vinet. I jämförelse med de övriga vinerna denna kväll hade detta vin ingen som helst chans. Just hoppet från några tior under hundralappen till några tior över känns i vinsammanhang som ett väldigt markant hopp vad det gäller smakupplevelsen.
Toner av björnbär och lakrits.

Herr N prickade in alla vinernas ursprungsland och kunde dessutom rangordna dem prismässigt. Bra gjort!

Pinot noir från Tjeckien

Kraus Pinot Noir, inköpt i Prag för ungefär 90 kr
Tjeckien är väl först och främst ett land som förknippas med öl, men det fanns en del vinbutiker i Prag också. I en av dem inhandlade vi detta pinot noirvin. Pinot noirviner i denna prisklass brukar väl inte vara minnesvärda direkt, men det är ett trevligt, bärigt och örtigt vin som vi har i våra vinglas denna lördagkväll. Inga märkvärdigheter, men absolut inte oävet.

Riesling från Österrike

Domäne Wachau Riesling Selection 2013, Österrike, nr 4318, 89 kr
Även detta en frisk riesling. Denna gång från Österrike. I doft och smak hittar vi päron, lime och något av vingummi. OK för sitt pris, men inget att springa benen av sig efter.

Viner i Prag

Visserligen är ju Tjeckien framför allt ett land förknippat med öl, men även för den vinintresserade finns intressanta saker. I vanliga butiker, i stil med Seven Eleven, kan man köpa vin. Ofta finns där endast enklare viner, så att leta upp vinbutiker kan vara ett tips. Vi hittade två stycken. Red and White, som låg nära vårt hotell, var den ena. Kunnig personal, men bristfälliga kunskaper i engelska.

(Hur man nu kan avgöra om någon är kunnig utan att kunna kommunicera med vederbörande?) 

Där hittade vi ett gott vin gjort på druvan zweigeltrebe (zweigelt).

I den andra vinbutiken, som hette Vinoteca och låg nära bron Manesuv most, var situationen den omvända. Engelskan var det inget fel på, men vinkunskaperna kändes lite skakiga.

I den butiken köpte vi vin gjort på druvan pinot noir och på frankovka (blaufränkisch).

Just druvan frankovka blev lite av en favorit på denna resa. Även i enklare skepnad var frankovkaviner som regel goda.

 En dag fikade vi på Hotel U Prince. Vi satt ute i solen och drack kaffe och åt glass. När det blev dags att pudra våra näsor...

....upptäckte vi en vinkällare värd namnet i anknytning till toaletterna. Här fanns vinvärldens verkliga höjdare som exempelvis Château Pétrus. Lena och jag började direkt att fantisera om en höstweekend på detta hotell.

De dyra vinerna övervakades av några pirater. Fast de verkade inte så skrämmande!

Tre viner från Tommasi

När våra goda vänner familjen J var på besök strax innan julhelgen passade vi på att prova tre olika viner från Tommasi. Vinerna inte imponerade inte direkt, men det fick passera. Julen stod ju för dörren!
Tommasi Graticcio Appassimento Parziale 2011, Italien, nr 5354, 89 kr
Känns obalanserat med sina vassa kanter. Mörka bär och lite sötma.
Tommasi Palanca Ripasso 2011, Italien, nr 2133, 149 kr
Ett steg upp jämfört med det förra vinet, vilket också känns i glaset. Kanske lite av obalans här också, men inte lika mycket som i förra vinet. Kvällens blygaste vin men kanske också det godaste?
Tommasi Amarone della Valpolicella Classico 2010, Italien, nr 22350, 279 kr
Dags för amaronevinet! Här är russintonen tydligast. Eldigt, fylligt och smakrikt. Men även detta vin har något obalanserat över sig. Borde ju vara kvällens godaste vin, men var det verkligen så vi uppfattade det? Nej, det gjorde vi inte riktigt.

Några grekiska viner

Under den grekiska middag vi nyligen hade med tretton(!) gäster runt bordet (borden, egentligen) hann vi prova/dricka ett antal grekiska viner. Här kommer tre av dessa.
Moschofilero Boutari 2012, nr 82090, 97 kr
Ett blommigt och citrusfriskt vin med tutti-fruttiinslag som charmar en direkt, men som efter ett glas ger en viss mättnadskänsla. Ett bra inledande pratvin om fler än två delar på flaskan.
Ianós Cabernet Sauvignon 2004, nr 75883, 119 kr
Att vinet inte är purungt syns på den tegelröda färgen. Svarta vinbär, örter och vanilj. Gott vin som uppskattades av ett flertal middagsgäster.
Boutari Cabernet Sauvignon 2008, nr 81833, 99 kr
Ett något stjälkigt och gräsigt vin med druvtypiskt inslag av svarta vinbär och lite vanilj. Gott och småtrevligt på det hela taget.

Två viner intagna på hotell Svanen, Billund, Danmark

När vi tittade i vinlistan på hotell Svanen i Billund i Danmark under vår "Legolandresa" upptäckte vi ett vin av Guigal som vi aldrig hört talas om. Côtes-du-Rhône Cuvée Philipson. Varför Philipson? Ja, en av vinimportfirmorna i Danmark ståtar med namnet Philipson Wine och det här verkar då vara ett vin för den danska marknaden. Vinet var gott. Inslag av örter, björnbär och kantareller kunde noteras. Vi kunde dock inte på rak arm avgöra hur vinet skulle stå sig i en jämförelse med Guigals "vanliga" Côtes-du-Rhône (nr 2011 på Systembolaget, 99 kr) som ju också är god.

Den andra kvällen föll valet på ett vin från Bordeaux. (Lena och jag dricker förvånansvärt sällan Bordeauxviner. Vet inte riktigt varför). Vinet hette Château Lamothe-Cissac. Vi hittade trevliga kaffe- och cedertoner men vem hade tömt vinet på all frukt? Utan frukt blir det lite tvådimensionellt.

Ett lustigt vin!

Monferrato Freisa 2009, Piemonte, Italien, nr 71288, 97 kr
Italienskt vin gjort på den något okända druvan freisa. "Freisa" leder tankarna till jordgubbar och det känns motiverat. För det som möter en i glaset är ett vin med ganska ljust röd färg. I doften finns det absolut inslag av jordgubbar. I smaken likaså. Till en början. Men plötsligt kliver en sträv körsbärsbitter ton in och helt förändrar bilden av vinet. Överraskande, minst sagt!
Nu till den enda väsentliga frågan i vinsammanhang. Är vinet gott? Nja, det är inte värt sitt pris, kom vi nog fram till ändå. Men det bjöd på en vinupplevelse utöver det vanliga. Ett udda vin att ha med i en vinprovning för intet ont anade middagsgäster!

Fem ungerska viner

Fem olika ungerska viner hann vi prova när släkten var på besök. Vi var ju i Budapest strax efter påsk och om man håller kvar vid landstemat på middagar hemmavid så drar man ut på minnena av resan. Ganska trevlig strategi, tycker vi.
Tocajicum Darázskö Furmint 2011, Tokaj, Ungern, nr 2286, 99 kr
Väldigt personligt och annorlunda vin som vi blivit förtjusta i. Efterrättspäron, citrus, äpplen och vanilj. Ena sekunden känns det som en finare bourgogne, nästa som ett enklare vin med vingummismak. Ändå sitter det ihop? Gott är det. Och annorlunda.
Mandolás Furmint Dry 2010, Tokaj, Ungern, nr 83134, 149 kr
Egentligen godare och mer välbalanserat än det förra vinet. Men lite tråkigare i längden?
Så här får det bli; Det förra är perfekt som altanvin innan middagen, det här gör sig bättre som matvin. Citrus, äpplen och vanilj även här.
Hungarian Rhapsody Blandlåda Polgár, Villány, Ungern, nr 71448, 1170 kr för sex flaskor.
Nej, de här sex flaskorna var inte värda 1170 kr. Sist ut var Kadarka och Merlot. Liksom de tidigare vinerna var de rustika och stjälkiga. Hade priset legat på strax under en hundralapp per flaska hade de varit OK. Men här är snittpriset det dubbla. Inte närheten av prisvärt.
Vi tycker att det är lättare hitta goda vita ungerska viner än röda. Men det finns ett och annat gott rött vin också, om man bara har tålamod. Dock inte i denna blandlåda.
Oremus Tokaj
Kvällen avslutades med en söt tokajer. Mmmm! Ungern när det är som bäst!

Två Belguardoviner

Två viner från producenten Marchesi Mazzei. Eftersom det ena vinet var dubbelt så dyrt som det andra var utgången inte oväntad. Fast båda vinerna är riktigt goda (i relation till sina respektive priser).
Tenuta Belguardo 2010, Maremma Toscana, Italien, nr 91303, 199 kr
Gjort på 90% cabernet sauvignon och 10% cabernet franc. Stramt med inslag av svarta vinbär på  cabernetvis. Rostade toner av kaffe och choklad. Balanserat med en lång, nyanserad och beroendeframkallande eftersmak av vaniljdoppad choklad.
Serrata Belguardo 2011, Maremma Toscana, Italien, nr 22955, 99 kr
Här är det andra druvor. 80% sangiovese och 20% alicante nero. Detta gör att det här inte känns som en lillebror till det förra vinet utan mer som ett vin med sin egen identitet. Mindre fylligt men mer av en pigg örtighet. Körsbär på sangiovesevis. Men även här vanilj. Inte lika nyanserat som det förra, men så är också priset ett annat.

Två mycket goda viner och en trevlig provning!

A och J på middag i Postgården!

Herr A och fru J på besök i Postgården en fredagkväll i slutet av mars. Som vanligt med A och J så uppstår intressanta samtal. Båda är diskussionsvilliga och allmänbildade utöver det vanliga. Lena och jag har också en annan ork nu när Arvid och Sigrid har blivit äldre. Under spädbarnsperioden var det inte ens möjligt att orka vara uppe till elva.

Våra ungerska viner uppskattades!

Kommer inte riktigt ihåg lustigheten som levererades i samband med denna bild.

Ej heller av vem. Ja, det kanske inte är jätteviktig fråga, när jag tänker närmare på det....

Kvällens vita viner var Tocajicum Darázskö Furmint 2011, Tokaj, Ungern, nr 2286 för 99 kr och Oremus Mandolás Furmint Dry 2010, Tokaj, Ungern, nr 83134 för 149 kr.

Det förstnämnda hade smak av päron, citrus och lite vanilj. "Ett roligt vin", som herr A beskrev det.

Det andra vinet var godare och mer balanserat. Mycket syra, citron, aprikos men även lite vanilj och nötter. Mindre personligt, enligt en av gästerna.

(Obekräftade rykten gör gällande att A och J ska dricka det förstnämnda vinet under påskhelgen. Men säg inget till någon!)