Nedräkning inför jul: Annadagen - Lutfisk

Annadagen, den 9 december, var den dag i allmogesamhället då några viktiga julförberedelser inleddes. Julölet provades, lutfisken lades i blöt och det var dags att ta itu med jultvätten och julbaket och börja stöpa juleljusen. 

Lutfisk ska enligt traditionen göras på lakefisken långa. Efter torkning läggs filéerna i blöt i en vecka. Därefter tillsätts kalciumhydroxid, Ca(OH)2, och kristalliserad natriumkarbonat, Na2CO3*10H2O.

Både kalciumhydroxid och natriumkarbonat är jonföreningar, eller salter som är en synonym till jonförening. Natriumkarbonat innehåller kristallvatten. Med detta menas att i det fasta saltet ingår vattenmolekyler som är bundna till jonerna. Tio stycken vattenmolekyler per formelenhet natriumkarbonat. Titta gärna på den kemiska beteckningen igen!

Vid tillsats av dessa salter blir lösningen basisk, vilket innebär att den innehåller hydroxidjoner. Dessa finns i kalciumhydroxiden och bildas dessutom då karbonatjoner och vatten reagerar. Dessa hydroxidjoner bryter ner proteinerna i fisken, vilket ger den typiska mjukheten som lutfisk har.

Lutfisk serveras ofta med kokt potatis, vit sås och gröna ärtor. Glöm inte kryddpepparn som ger den typiska karaktären! Gott, så gott!

Citronbatteriet - spännande för barn!

Men hallå - kan man göra ett batteri av en citron, eller? Ja, i den här galvaniska cellen (batteriet) fyller en citron en central roll. I den vänstra citronhalvan ovan är en zinkstav nedstucken. Från denna stav går en ledning till en liten klocka. I samma citronhalva (den vänstra) är en kopparstav nedstucken. Från denna kopparstav går en ledning till en zinkstav i den högra citronhalvan. I samma citronhalva (högra) finns en kopparstav. Den har en ledning till klockan.
Vad händer? Jo, zink är en oädlare metall än koppar. Zinkatomerna avger två elektroner per atom. Dessa rör sig i ledningarna mot kopparstavarna. När de via kopparstavarna leds ner i citronhalvorna så välkomnas de av de positiva vätejoner som citroner har gott om (sura lösningar innehåller vätejoner). De positiva vätejonerna plockar upp elektronerna (en per jon) och bildar vätgas (liten mängd som inte syns). Vi har en reaktion som avger elektroner (oxidation) och en som tar upp elektroner (reduktion). Vi får tack vare dessa reaktioner en ström genom ledningarna som räcker till att driva den lilla, lilla klockan.
Spännande, men lite svårbegripligt för de minsta barnen. Jag försökte betona begreppen sluten krets, elektroner som bildar en ström och olika vardagsmetallers vilja (sparkcykel) och ovilja (vigselring) att oxideras. Metallers ädelhet, med andra ord.

Så om du någon gång blir hänvisad till "Frukt och grönt" när du frågar efter batterier i en livsmedelaffär så behöver inte det vara så tokigt tänkt....

Silverputs med bakpulver och aluminiumfolie

Hur får man bort svarta fläckar på sina silverbestick? Jo, man kan lägga dem i vatten och tillsätta lite bakpulver. Lägger vi dessutom ner aluminiumfolie så kommer vi att uppnå önskat resultat.
Aluminium är en oädel metall, medans silver är en ädel. En ädel metall har större tendens att uppträda i sin metalliska form än vad en oädel metall har. Detta innebär att de silverjoner som, tillsammans med andra joner, ingår i fläckarna kan återgå till silveratomer om det bara finns en oädel metall som kan avge de elektroner behövs. Här kommer aluminium in. Aluminiumatomer avger elektroner och bildar aluminumjoner. De avgivna elektronerna tas upp av silverjonerna, som bildar silveratomer. Vi får då tillbaka metalliskt silver och fläckarna är borta. Bakpulvret påskyndar processen.

En illustrativ bild av händelseförloppet.

Observera att metoden INTE fungerar på nysilver och annat "oädelt". Där får man snällt ta fram silverputsen.

Halloweenfest med fyrarätters meny med tema pumpa!!

Vi bjöd in våra goda vänner familjen J till en riktig Halloweenfest. Dekorationer och dukning, ja allt, var väl förberett. Lena är fenomenal på att få till trevliga inramningar till våra middagar! Ja, ni ser själva på bilderna i det här inlägget. Arvid och Sigrid har hjälpt till med pysslandet.

Familjen J bor nära oss och vi trivs bra ihop - såväl barn som vuxna. Och det gör ju umgänget så mycket trevligare.

Lite kemiexperiment kändes passande en sådan här kväll. Kunde dock notera att när jag väl börjat berätta om experimenten så blev det lite för långdraget - åhörarna var ju betydligt yngre än de jag normalt föreläser för! Fast de verkade tycka att det brinnade magnesiumbandet var spännade. 

Grannarna firade med smällare. Då var det skönt att kunna säga att våra experiment inte skulle smälla. 

Väl inne i huset hade Lena ordnat en uppskattad skattjakt för barnen. Efter denna tog middagen vid. Som vanligt så hade Lena och jag delat upp rätterna oss emellan.

 Pumpasoppa, 8 pers

2 msk smör
 2 gula lökar, finhackade
3 vitlöksklyftor, finhackat
 2 morötter, skalade och tärnade
pumpakött i tärningar (vi använde en cirka 6 kg pumpa totalt, mycket av vikten är ju skalet...)
2 tsk malen koriander
1 dl färsk koriander, hackad
 1 dl färsk persilja, hackad
2 msk färsk riven ingefära
2 kanelstänger
1,5 l grönsaksbuljong
 2 msk chilisås (den som ser ut som ketchup)
5 dl creme fraiche
Fräs löken i smöret till det får en fin färg, tillsätt morötter och pumpakött och kryddor. Häll över buljongen och låt koka i cirka 20 minuter eller tills pumpan är mjuk. Ta upp kanelstänger. Mixa tills Du erhåller en slät soppa. Rör ner creme fraiche och låt sjuda någon minut. Servera med fingerbröd.

Fingerbröd

10 dl ljummet vatten
1 dl olja
2 pkt torrjäst
1 msk socker
1 tsk salt
ca 24 dl vetemjöl
Röd karamellfärg till 1/8 av degen.

Rör samman alla ingredienser utom vetemjölet ordentligt. Blanda ner vetemjölet. Låt jäsa 1 h. Tag av 1/8 av degen och knåda in röd karamellfärg i denna. Knåda ut degen till långa ovala smålimpor. Dela upp den röda degen i lika många delar, tryck ut den röda degen platt och try´ck fast i ena delen av brödet. Låt jäsa i 30 min. Pensla med ett uppvispat ägg. Grädda i 225 grader C. i cirka 20 minuter

Fyllda pumpaliknander paprikor

9 st orange paprikor

2 st gula lökar, hackade

2 st vitlöksklyftor, hackade

2 msk olivolja

1 dl persilja, hackad

1 dl färsk koriander hackad

2 tsk spiskummin

1/2 tsk cayennepeppar

2 msk chilisås av ketchuptyp

saften från en pressad lime

6 dl grönsaksbuljong

3 dl couscous

Skär av toppen på paprikan som ett lock. Rensa ren den på kärnor och mellanväggar. Skär ut ett ansikte med en kniv. Fräs löken mjuk i oljan i en kastrull. Tillsätt persiljan och koriander och låt dem fräsa med. Blanda ner resten av kryddorna, chilisås och limesaft. Häll i buljongen och koka upp. Rör ner couscousgrynen. Ta kastrullen från värmen och låt det svälla ca 10 min. Blanda och fyll paprikorna med couscousblandningen. Lägg på toppen igen och grilla paprikorna 10-15 min i ugnen..

Nötbollar med potatismos och lingonsylt
200 g hasselnötter
100 g prästost
3 dl sojamjöl
4 ägg
1,5 tsk salt
1,5 liter vatten
4 grönsaksbuljongtärningar
Finhacka hasselnötterna i en matberedare. Blanda nöthacket med ost, mjöl, ägg och salt. Koka upp vatten och buljongtärningar. Koka bollarna utan lock i tre minuter. Stek därefter bollarna i lite smör i någon minut så de får lite färg.
Servera med mos och lingonsylt.

 

Apelsinparfait i pumpautskuret apelsinskal

9 apelsiner
9 äggulor
3 dl socker
6 dl pressad apelsinsaft
1/2 msk vaniljsocker
3 dl vispgrädde
Skär av apelsinernas topp och krama ur saften. Gröp ut köttet. Skär "pumpaansiketn ur skalen och lägg in dessa och toppen i frysen. Blanda äggulor, socker och apelsinsaft i en kastrull och sjud under vispning till en tjock kräm. Låt krämen svalna. Vispa grädden och rör ner i krämen. Frys ner smeten så att den stelnar något - det går inte att fylla upp skalen direkt - då rinner all parfait genom mun, näsa och ögon. Ta ut smet och apelsinskal och fördela smeten i apelsinhalvorna och frys parfaiten i minst 3 timmar.

 

Tre olika viner serverades. Dessa var:

Monrosso 2008, Chianti, Italien, nr 71655, 99 kr

Körsbär med lite kryddighet. Lite tunt i sin framtoning.

Côtes-du-Rhône 2007, Guigal, Frankrike, nr 2011, 99 kr

Björnbär, gummi, och vitpeppar. Fin balans och ett vin med lite bett i. Kvällens i min mening godaste vin.

Lionheart of the Barossa Shiraz 2009, Australien, nr 2129, 105 kr.

Shiraz i typisk aussiestil; Björnbär, vanilj, peppar och en smak som verkligen fyller munnen. Aussieshiraz kan vara riktigt god -  men den kan även vara för överväldigande. Det här smakprovet balanserar på gränsen.

 

Marmor och citron

En liten kemilektion så här på lördagmorgonen? Ja, varför inte!
Dagens fråga lyder: Varför får man inte ha citron och annat surt på marmor?
Marmor kan sägas vara kalciumkarbonat. Kalciumkarbonat är en jonförening. Jonföreningar är uppbyggda av joner. I det här fallet är jonerna kalciumjoner, med laddningen två plus, och karbonatjoner, med laddningen två minus. Jonerna hålls samman av jonbindning, vilket är en stark bindning.

Nu till problemet med sur miljö. Den negativa jonen i marmor, karbonatjonen, tar gärna upp vätejoner. Alla sura lösningar innehåller vätejoner, med laddningen plus ett. När karbonatjonera tar upp vätejoner bildas vätekarbonatjoner, vilka inte binder lika starkt till kalciumjonerna. Detta leder till att marmorn luckras upp.

Vilka ämnen ska man då se upp med? Kort sagt, vilka ämnen är sura? Ja, mycket av det vi dricker är mer eller mindre surt. Kaffe, te, vin med mera. Undantaget är mjölk, som är neutralt på gränsen till basiskt. Så spiller du något på marmorn: Torka upp! Är det mjölk behöver du inte stressa....

Anders kemihörna: Experiment med smaker

Experiment med te: Både Arvid och Sigrid är roade av experiment och det vill vi ju uppmuntra. Det här experimentet kräver bara te, citron och socker.
1) Låt deltagarna få varsin kopp te, som de smakar lite av.
2) Häll i rikligt med citron och låt dem smaka igen (Våra två deltagare gick och spottade).
3) Häll i socker och be dem smaka igen (Mycket gott, kunde vi notera). Här försökte jag förklara att den sura smaken fanns kvar, men att sockrets söta smak smakade mer. Även lite begreppsbildning var på plats: sockret löser sig, det smälter inte (som man felaktigt hör ibland).
Experiment med kanel och socker:
Be försökspersonen blunda och hålla för näsan med ena handen. Be personen öppna munnen och för in teskeden med socker-kanelblandningen. Hur smakar det? Socker, blir svaret. Be personen ta bort handen från näsan. Aha, det är kanel också!
Eftersom vi endast kan känna surt, salt, sött och beskt på tungan så upptäcker vi sockersmaken. Kanelsmaken går oss förbi. När vi får använda luktsinnet så blir det väldigt uppenbart att det är kanel också!