Veckans druva: Segalin

Segalin är en rödvinsdruva med ett ursprung i Montpellier i södra Frankrike. Året var 1957 då Paul Truel vid det agronomiska forskningscentret INRA korsade de båda druvsorterna jurancon noir och blauer portugieser med varandra. Resultatet fick namnet segalin efter ségalis, som är namnet på invånarna i Ségala - en region i området. År 1976 togs segalin med i det nationella druvregistret. 

Viner gjorda på segalin har djup färg, tydlig struktur och ordentligt med tanniner. Odlingar hittas främst i södra Frankrike. När segalin används som blanddruva med andra druvsorter är det för att tillföra kropp till vinet.

Veckans druva: Liliorila

Liliorila är en vitvinsdruva med ett ursprung i Bordeaux. Året var 1956 då Pierre Marcel Durquéty vid Institut National de la Reserche Agronomique i Bordeaux korsade de båda druvsorterna baroque och chardonnay med varandra. Resultatet fick namnet liliorila, vilket går att härleda till det baskiska uttrycket lili hori som betyder gul blomma.

Liliorila ger upphov till kraftfulla viner med ganska låg syra. Druvsorten blandas ofta med andra, mer kända och mer odlade druvsorter. För när det gäller odlingsareal ha liliorila inte mycket att komma med.

Veckans druva: Kokur bely

Kokur bely är en vitvinsdruva med ett ursprung i södra Ukraina - Krim för att precisera närmare. Druvsorten tros ha odlats i detta område så tidigt som under 1300- och 1400-talen. Och ja, den odlas i detta område än idag. Det är till och med så att den anses vara den viktigaste vitvinsdruvan i just detta område.

Kokur bely har ett brett register - den intas som vanliga vindruvor och dyker upp i diverse olika vintyper som stilla vin, sött vin, mousserande vin och starkvin.

Druvsorten går att hitta i ett par av de närliggande länderna.

Veckans druva: Odessky cherny

Odessky cherny betyder den svarta från Odessa. Och ja, det rör sig då om en rödvinsdruva med ett ursprung i den ukrainska staden Odessa. Året var 1948 då man vid Tairovs forskningsinstitut i Odessa korsade de båda druvsorterna alicante henri bouschet och cabernet sauivgnon med varandra - resultatet av korsningen fick namnet odessky cherny. 1972 registrerades druvsorten i det officiella druvregistret.

Odessky cherny ger upphov till viner med djup färg och med inslag av mörka bär, örter och mint. Ibland kan toner av tomat dyka upp. Man gör allt från torra till söta viner på druvan. Även starkviner görs.

Går vi utanför Ukraina hittar vi odlingar med odessky cherny i Slovakien. Där är den uppskattad för sin struktur (lik strukturen hos cabernet sauvignon) och sina inslag av mörka bär. Den gifter sig bra med ek.

Veckans druva: Juhfark

Juhfark är en vitvinsdruva med ett ursprung i Ungern. Namnet betyder för övrigt fårsvans och refererar till druvklasarnas utseende.

Druvsorten har gamla anor och odlades tidigare över hela Ungern. Idag hittar man i stort sett alla odlingar i Somló som ligger norr om Balatonsjön i landets västra del.

Viner gjorda på juhfark är ganska neutrala i sin stil. Syranivån är hög och vinerna kan vara rustika. Med lite tid på ekfat uppstår något mer av elegans.

Juhfark är i mångt och mycket en ungersk angelägenhet.

Veckans druva: Moristel

 Moristel är en rödvinsdruva med ett förmodat ursprung i Aragón i nordöstra Spanien. Moristel låter ju inte helt olikt monastrell - en annan rödvinsdruva som odlas i Spanien. Men likheten till trots så rör det sig om olika druvsorter. För att krångla till det ytterligare så används synonymen morrastel - inte helt olikt moristel - ibland för graciano. Men även här rör det sig om olika druvsorter.

Viner på druvan är lättare i stil och har inslag av hallon och björnbär plus en allmänt parfymerad framtoning. Vinerna gör sig bäst att inta när de är unga och då även utan att de haft kontakt med ek.

Moristel är i mångt och mycket en spansk angelägenhet.

Veckans druva: Xinomavro

 Xinomavro är en rödvinsdruva med ett förmodat ursprung i norra Grekland. I just norra Grekland är xinomavro den mest odlade rödvinsvindruvan. Tittar vi istället på hela Grekland så kommer xinomavro på en andra plats bland rödvinsdruvorna efter agiorgitiko vad det gäller odlingsareal. 

Namnet xinomavro, som betyder "den svarta sura" säger kanske något om druvans - och därmed vinets -  egenskaper. Och fortsätter vi på temat egenskaper så kan vi notera att viner gjorda på xinomavro kan variera en hel del i stil. Gemensamma drag är den tydliga syran och lagringsdugligheten. Tanninerna är torra och kantiga men slipas väl av vid lagring. Tittar vi på unga viner så är inslag av röda bär, jordgubbar och plommon vanliga. Hos äldre viner dyker toner av tomater, oliver och torkad frukt upp. Låter sannerligen som ett medelhavsvin!

Vinerna är ofta lite bleka i färgen. Lite som nebbioloviner.

Veckans druva: Assyrtiko

 Assyrtiko är en vitvinsdruva med ett ursprung i Grekland. Vill man precisera ytterligare är det Santorini som pekas ut som druvsortens ursprung. Alternativa teorier finns dock. Kan måhända assyrtiko härledas till asssyrisk? Eller kommer namnet från det dialektala uttalet av sherry? Men nej - ingen av dessa teorier har egentlig bärkraft. Santorini är det troliga ursprunget - inte Mellanöstern eller Spanien.

Viner gjorda på assyrtiko är ofta kraftfulla, friska och mineraliska. Syran är tydlig - vilket gäller långt ifrån alla druvsorter som odlas i varmt klimat.

Assyrtiko tros ha en lovande framtid även utanför Grekland!

Veckans druva: Rubin

 Rubin är en rödvinsdruva med ett ursprung i norra Bulgarien. Året var 1944 då man vid Plevens forskningsinstitut korsade de båda druvsorterna nebbiolo och syrah med varandra - och resultatet fick namnet rubin. Druvan togs med i det officiella druvregistret 1961.

Viner på druvan är fylliga, mjuka, örtiga och blommiga. Inslag av björnbär, plommon och fikon är vanliga. Färgen är djup och mörk - låter mer lik syrah än nebbiolo i det avseendet. Vinerna går bra ihop med ek men kanske ändå inte tjänar på att lagras allt för länge.

Går man utanför Bulgarien hittar man odlingar med rubin i Slovenien och i Rumänien.

Veckans druva: Nuragus

Nuragus är en vitvinsdruva med ett ursprung på Sardinien. Det är en av de druvsorter som funnits längst på ön. Eventuellt kommer namnet från den by med snarlikt namn som är belägen nära Cagliari på Sardinien. Men det finns andra teorier vad det gäller namnet också.

På Sardinien är nuragus en druvsort med stor odlingsareal - nummer två på öns egna lista över mest odlade druvsorter.

Nuragus dyker upp i stilla, mousserade och söta viner. Vinerna är ofta lite obalanserade och intetsägande. Med mer kontrollerade skördeuttag kan de dock bli bra med en friskhet och fruktighet som uppskattas - lägg till en något bitter avslutning och det låter som viner med karaktär. Generellt sett lämpar sig vinerna för att intas unga.

Veckans druva: Prensal

Prensal är en vitvinsdruva med ett förmodat ursprung på Mallorca. Druvsorten har låg syranivå så den blandas med fördel med andra druvsorter som exempelvis chardonnay. 

Dyker den upp på egen hand ger den upphov till lättdruckna viner. Stilen kan variera en del - allt från tropiska och lätta viner till mer strukturerade med inslag av mandel. Ofta gör de sig bäst som unga men det förekommer även viner som tjänar på lite lagring.

Prensal är inte lätt att hantera vid vinmakningen - konstigt nog är druvsorten känslig för både oxidation (som kan uppstå vid syrekontakt) som reduktion (som kan uppstå vid längre kontakt med jästf'ällning).

Veckans druva: Veritas

 Veritas är en vitvinsdruva med ett ursprung i Tjeckien. Året var 1963 då Cyril Misa och Milos Zboril korsade de båda druvsorterna roter riesling och bouvier med varandra. Roter riesling är en färgmutation av vanlig riesling. Resultatet, veritas, togs med i det officiella tjeckiska druvregistret 2001.

Veritas odlas mest i de sydöstra delarna av Tjeckien. Ja, det är inte frågan om så stor odlingsareal totalt sett.

Viner gjorda på veritas är fylliga med en medelhög syranivå. I allmänhet inte särskilt intressanta faktiskt. Vill man ändå prova veritas så är Spevak och Znovin två producenter som man kan leta efter.

Veckans druva: Tronto

Tronto är en rödvinsdruva med ett ett förmodat ursprung i Amalfikusten i Kampanien i södra Italien. Man har tidigare noterat många likheter mellan tronto och aglianico - och mycket riktigt visar DNA-analyser på släktskap dessa druvsorter emellan. Att man då till och från kallar tronto för aglianico di Napoli har således lite täckning.

Vindruvorna har låg syrahalt och låg sockerhalt. Om man beaktar släktskapet med aglianico bör tanninerna ändå vara någorlunda framträdande.

Veckans druva: Babic

Babic är en rödvinsdruva med ett förmodat ursprung i området norr om Split i Kroatien. Ja, vi kanske inte ska precisera riktigt så noga - Dalmatien kan duga som ursprungsområde för babic.

DNA-analyser tyder på släktskap med druvsorterna plavac mali och babica. Dock är de inye identiska druvsorter.

Vinernas kvalitet kan variera ganska rejält. Odlingsplats och skördeuttag påverkar. När vinerna blir som bäst får de djup färg och stor fyllighet. Inslag av peppar, blåbär och körsbär är vanliga. Ekfatslagring gör vinerna gott. 

Veckans druva: Vertzami

 Vertzami är en rödvinsdruva  med ett ursprung i Grekland. Den odlas på ön Lefkáda och det är även där man tror att druvsortens ursprung går att finna. DNA-analyser visar att vertzami är identisk med den cypriotiska druvsorten lefkas - och här hör man ju hur Lefkáda går igen i namnet.

Viner gjorda på vertzami har djup och nästan svart färg. Strävheten är framträdande och syranivåerna är åt det högre hållet. Inslag av mörka bär är vanliga. Den mörka färgen gör vertzami till en uppskattad druvsort att blanda i sitt vin om man vill få en mörkare färg på vinet.

Vertzami är mycket av en grekisk angelägenhet. Vi kan lägga till Korfu till de öar, Lefkáda och Cypern, där odlingar med druvan går att finna.

Veckans druva: Goruli mtsvane

 Goruli mtsvane är en vitvinsduva med ett ursprung i Kartliregionen i Georgien. Namnet i sig betyder "grön från Gori" och syftar då på vindruvornas färg. Och Gori är en stad i just Kartliregionen. Druvsorten har troligen riktigt gamla anor i området.

Viner gjorda på goruli mtsvane är ofta av hög kvalitet. Syranivån är hög. Druvsorten dyker även upp i mousserade viner. Förutom tydlig syra uppträder ofta toner av honung och blommor.

Avslutningsvis verkar goruli mtsvane vara en druvsort som man bara hittar i Georgien.

Veckans druva: Mézes fehér

Mézes fehér är en vitvinsdruva med ett ursprung i Ungern. Namnet betyder vit honung på ungerska. Druvsorten finns dock över hela Europa och intas mest som just vindruvor som man äter. Även om ursprunget verkar gå att finna i Ungern så finns det teorier om ett ursprung på Balkan - även om inga direkta bevis för detta går att hitta i dagsläget.

De få viner på druvan som görs är friska och fylliga.

Veckans druva: Kupusar

 Kupusar är en rödvinsdruva med ett ursprung i Kastelaregionen norr om Split i Kroatien. Men den går även att hitta på de närliggande öarna Hvar och Brac. Till och från kallas druvsorten för plavac kupusar, men det namnet kan vara mindre lyckat då det kan antyda släktskap med plavac mali - vilket inte finns.

Kupusar dyker upp i viner tillsammans med andra druvsorter. Ja, med exempelvis redan nämnda plavac mali. Kupusar har mycket tanniner så det är något som den kan bidra med i vinerna.

Veckans druva: Bukettraube

 Buketttraube är en vitvinsdruva med ett ursprung i tyska Franken. DNA-analyser vid INRA, Nationella institutet för agronomisk forskning, i Montpellier har visat att bukettraube är en korsning mellan druvsorterna silvaner och schiava grossa, den senare även känd som trollinger. I Bulgarien odlas en druvsort som heter buket men den är inte släkt med bukettraube.

I dag odlas bukettraube inte i Tyskland då den är känslig för olika sjukdomar. Däremot går det att hitta odlingar i Sydafrika och i Alsace i Frankrike.

Viner på druvan är ofta mer eller mindre söta i sin stil med blommiga och fruktiga inslag. Att låta de angripas av botrytis är vanligt - om "vanligt" nu är ett lämpligt ord för en så sparsamt förekommande druvsort?

Veckans druva: Pardillo

 Pardillo är en vitvinsdruva med ett förmodat ursprung i La Mancha i centrala Spanien. Den kan förekomma under namnen pardilla, parill blanco och marisancho.

Viner på druvan har ofta hög alkohol och bra struktur. De är inte så aromatiska.