Om du fick frågan "Vilket är Spaniens mest kända vinområde?", vad skulle du svara då? "Rioja", misstänker jag. Skulle minsta tvekan råda så är den som bortblåst efter ett besök i Spanien. Röda viner från Rioja dominerar på ett nästan löjligt sätt vinutbudet. Då ska man komma ihåg att vi har besökt Málaga, som definitivt inte ligger nästgårds till Rioja. Men ändå - väldigt mycket Riojaviner. Nu gillar vi Riojastilen, så det här är ingen klagosång.När vi inte valde Rioja valde Lena vita viner på hennes favoritdruva (en av dem) albarino och jag själv röda viner från Ribera del Duero, som jag är svag för. Vi lyckades hitta ett(!) vin från Priorat, som ändå är lite inne nu.
Ja, sherry fanns förstås, men den lät vi bli. Däremot köpte vi det söta Málagavinet, som vi inte ens visste att det fanns innan resan ner (Lena läste om det i en guidebok).
Vad barnen drack? Ja, de är tokiga i äppel- och päronjuice, men det fanns inte alltid. De fick kompromissa med ananasjuice, eftersom de inte gillar apelsinjuice (som alltid finns).
Nåväl, slutet gott allting gott - hela Sigrid lyste av glädje, det var dessutom bästisen S. som kom, vilket ju inte gjorde det hela sämre. Allt utom en tårta kunde vi med lätthet trolla fram ur frysen, godispåsar fanns klara etc....
Nyss hemkomna från Spanien gjorde vi det enkelt för oss till lunch på midsommarafton, köpta sillburkar med gräddfil, färskpotatis, hårdbröd och ägg. Så gott i all sin enkelhet!
Strax efteråt bar det iväg till midsommarstång med dans kring midsommarstång och allt vad det innebär. Anders och jag blev litet småsugna på detta med gammeltjo - jag som trodde att jag hade blivit botad efter en totalt misslyckad karriär inom gammeldans under barndomen (6-12 år). Nå några år framöver kommer det inte att vara aktuellt, sedan får vi se... 
Sigrid ville dansa litet själv också, inte bara titta på.
Tidigare två somrar som vi har bott här, har vår uteplats varit på grusunderlag. Vi har tyckt att detta har fungerat ganska bra, litet ojämnt visserligen, men det har fungerat. Tills vi i vintras beslutade oss för att anlita en hantverkare (vi är fullständigt ointresserade av att bygga saker och ville inte förstöra ett halvårs all lediga tid (vilket hade varit fallet om det hade genomförts i egen regi) på något snett och vint som man endast tordes beträda efter mörkrets inbrott för att slippa beskåda) - vilken skillnad. 
Vilket lyft! Luncherna äter vi fortfarande helst på balkongen som vetter mot norr, men för övrigt - vi förstår nu vad folk menar med att uteplatsen är ett extra rum.
Arvid och Sigrid och deras vänner tycks också uppskatta altanen - allt mellan sparkcykeltävligar till fjärilsjakt genomförs med stor entusiasm.
...även om de hemfaller åt gamla betrodda fikaställen mellan varven.
Enligt grillmästaren var paprikasåsen väldigt enkel:
Barnen fick grillad korv och vi grillad fläskfilé. Jag tror att vi alla var väldigt nöjda med grillmästarens insats.
Kvällen började i verklig dur. Dottern E., tillika Arvids kompis, har en väldigt fin lekstuga, gungställningen nyttjades flitigt, en cykeltävling med sparkcyklar, en dito med trehjulingar. Alla dessa roliga aktiviteter tenderade att få vår äldste att bli väl uppspelt (och trött, med felkalibrerad verklighetsuppfattning som följd): några kraftiga krockar för mycket, en felriktad spark med boll rakt bland värdfamiljens ganska imponerande tomatodling (ja tyvärr, ena tomatbusken knäcktes), följt av att lillasyster fick en oönskad vattendusch för mycket - kvällen var över för vår lille herre (och för oss).
