Knausgård är min favoritförfattare sedan ett par år tillbaka.
Ingen kan skildra olust, ånger och skam som han.
Ingen kan förmedla en sådan känsla av närvaro i starkt skavande situationer som han.
Nattens skola, den fjärde boken i Morgonstjärnanserien, är bäst i serien hittills.
Efter att ha läst Arendal, den femte boken i serien, ser jag ingen anledning att ändra mig på den punkten.
Arendal lyfter i bokens sista tredjedel. Men denna tredjedel, och hela boken för den delen, känns alldeles för kort.
En bok med Knausgård ska vara tjock - inte dryga 200 sidor.
Men med detta sagt är ändå Arendal det bästa jag läst i år.
Boken finns kvar inom mig även när jag går vidare till nya böcker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar