Sigrid och jag tog oss an en del av födelsedagspresenten, att laga mat tillsammans. Jag tycks inte ha tagit några bilder på varken wallenbergarna, moset eller ärtorna.
Faktum var att det blev RIKTIGT gott. Tyckte vi alla fyra.
Och, som Sigrid sade (och jag höll med till 100 procent) vad mysigt vi hade.
Wallenbergare
400 g finmalen kalvfärs
1 tsk salt
1/2 tsk svartpeppar
3 äggulor
4 dl vispgrädde
2 dl ströbröd
100 g smor
800 g potatis
1 dl mjölk (3%)
1 krm riven muskot
1/2 tsk salt
2 msk smör
Servera med brynt smör, gröna ärtor och rårörda lingon
Wallenbergare: Blanda färs, salt och peppar. Tillsätt äggulor och grädde och blanda ihop. Rör tills det gått ihop, smeten ska vara lös.
Forma till 8–10 stycken Wallenbergare (för 4 port) med blöta händer så smeten inte fastnar. Gör en biff i taget och vänd direkt i ströbröd. Lägg biffarna på en plåt tills det är dags att
Potatispuré: Skala och koka potatisen mjuk i lättsaltat vatten. Häll av och låt ånga av. Värm grädde, mjölk och smör i en kastrull. Pressa potatisen och vispa ihop med den varma gräddmjölken. Smaka av med muskot och salt.
Wallenbergare: Stek biffarna i smör 4 –5 minuter per sida.
Arvid jobbade hela helgen 15-21. (17-21 på fredag och söndag, 15-21 på lördag och söndag. 3 prov under nästa vecka. Pust. Han är verkligen duktig. Litet oroliga kan vi bli, Anders och jag. Att han (de snarare, för Sigrid jobbar inte men är även hon väldigt högpresterande) ställer för höga krav på sig själv. )
Lagom till att han kom hem (Anders hämtade honom) var det så dags att äta.
Riktigt gott!
Och trevligt.
Det har blivit en annan dynamik kring middagarna sedan barnen blir äldre. Såklart. Helt plötsligt är det 4 vuxna som deltar i samtalen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar