Vi har börjat utnyttja att Kulturhuset i kommunen faktiskt har en bio. Nära till, få besökare och det faktum att det känns bra att stödja kulturverksamhet på nära håll talar för dessa biobesök.
Igår såg vi den franska filmen "En doft av av kärlek". Med sitt långsamma tempo, händelsefattiga handling och hyllning till matlagningskonsten känns den helt otidsenlig. Det krävs självförtroende att göra en film som går på så lågt varv år 2024 - men det är ju precis vad man behöver! Att kunna stanna upp i känslor och stämningar. Lena och jag trodde att filmen skulle falla i glömska - men tvärtom så verkar vi ha tänkt mycket på den efteråt.
En mycket angenäm upplevelse!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar