Ibland känns det kul att duka...annorlunda. Det behöver inte nödvändigt vara det vackraste man har lyckats prestera, men man kan bli litet led på att alltid vara i liknande spår. Nu vet jag väl inte om detta är helt udda, men ur min horisont kändes det så. Anders hade aviserat att kvällens meny skulle bestå av fyra rätter med italienskt tema.
Den rödrutiga duken dogs fram och manglades. Istället för några ljusstakar i någon välputsad metall skojade jag till det och tog fram tre vinflaskor sdom låg och väntade på att bli bortforslade till återvinningen. Jag droppade stearin över flaskorna för att de skulle få litet "patina".
Fniss, den vardagsrealismen hade varit rolig att se... :-)
SvaraRaderaJättefint med detta Lady och Lufsen-tema och jag fick en liten flashback till studenttiden, då det både på ett och två håll brukade nyttjas just gamla vinflarror till ljusstakar, med stundtals myyyycket "patina". Ack ja, det var tider det... :-)
Jättemysigt att se hur ni påskpysslar också, och fint har ni med pyntat ris och annat. Tänk, nu är det många år sedan vi satt i ditt eller mitt kök och limmade fjädrar och annat, men mysiga minnen, det har vi!
Stor kram och glad påsk!
Helena
Tack ska du ha!
RaderaDu har helt rätt -jag vill minnas ett och annat julpyseel också, jag har kvar julgtranspynt i form av både Nefertiti, Cleopatra och en säckpipeblåsande skotte från den tiden...
Tack detsamma!
Kram,
Lena