Dagen efter Lenas kusiners stora släktkalas på Flustret i Uppsala passade vi på att besöka Gustavianum, vilket Lena skrivit om i ett tidigare inlägg. Där fanns bland annat en doftorgel med olika häst- och stallrelaterade dofter.
Kemisten i mig gick verkligen igång när jag såg att det fanns strukturformler till de ämnen som vi luktade på. Omdömena om lukterna gick mer i moll än i dur, för att tala med ett språk värdigt en (doft)orgel. Men var det verkligen en tillfällighet att just glasproppen till flaskan som innehöll smörsyra inte gick att få upp? tisdag 29 oktober 2013
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Undrar dock hur de (i nedre bilden) kom fram till att de engelska namnen är de "kemiska namnen", och därtill en blandning av systematiska namn och trivialnamn. Om smörsyra heter något annat än smörsyra så är det väl butansyra? Bildningsnivån i Uppsala verkar således inte vara så god, det är nog bara stockholmsutbildade kemister som har riktig koll på läget. :-)
SvaraRadera/Dr T.