Sankt Savas tempel i Belgrad

En vit stor kyrka. Vi kom bara ner i kryptan under mark - resten höll på att renoveras. Eller byggas skulle jag nog säga, för templet har aldrig byggts klart.

1895, 300 år efter förbränningen av Serbiens nationalhelgons, Sankt Sava, kvarlevor (av ottomanerna som en vedergällning mot serberna) byggdes en liten kyrka på den framtida platsen för templet, och det flyttades senare så byggandet av templet kunde börja.

År 1905 lanserades en offentlig tävling för att utforma kyrkan. I samband med första Balkankriget i 1912, och efterföljande andra Balkankriget och första världskriget stannade alla aktiviteter på byggandet av kyrkan. Efter kriget, 1919, återupptogs planeringen.

Kyrkan är centralt planerad och har formen av ett grekiskt kors. Kyrkan är totalt 82 m och är 134 m över havsnivån (floden Sava ); Därför har kyrkan en dominerande ställning i Belgrads stadsbilden och är synlig från alla förhållningssätt till staden. Och därmed enkel att hitt till och ha som utgångspunkt. 

Mosaiken på kyrkans kupol gjordes i Ryssland, under 2016 och 2017. Den klipptes sedan och transporterades med specialtruckar till Belgrad. Total vikt av mosaiken är 40 ton och den placerades på kupolen från maj 2017 till februari 2018. 

I maj 1935 lades första byggstenarna, för att efter bombningen av Belgrad 1941 upphöra igen. Under dryga 40 år användes området som parkeringsplats. Byggandet av byggnaden började igen den 12 augusti 1985. Väggarna restes till full höjd på 40 meter. 

Efter Natos bombningar av Serbien år 1999 stoppades arbetena igen för att återupptas några år senare. Sedan 2017 är kyrkans utsida komplett. Den ryska Academy of Arts arbetar för närvarande på den inre dekoration. 2018 skänktes den dekorerade kupolen till den serbisk-ortodoxa kyrkan. 

Sankt Sava, som templet är uppkallat efter, (1169-1236), är för övrigt Serbiens nationalhelgon. Hans födelsenamn var Rastko Nemanjić och han var son till Stefan Nemanja som är Nemanjić-ättens stamfader. Sankt Sava var den första ärkebiskopen inom den serbiska ortodoxa kyrkan och tillskrivs dess grundande, eftersom han 1219 i Nicaea lyckades utverka bildandet av ett självständigt serbiskt ärkebiskopsdöme. Han är helgon i östortodoxa kyrkan. 

Sankt Sava låg bakom det serbiska klostret Hilandar på Athos. 1236 överlät han ärkebiskopstolen till sin lärjunge Arsen och dog i Tarnovo efter en färd till Jerusalem. 

Efter hans död fördes hans reliker till klostret Mileševa nära Prijepolje där de bevarades fram till år 1595 då de fördes till Belgrad och brändes av de osmanska turkarna som straff för att serberna rest sig i ett uppror samma år. 

Det är på denna plats i Belgrad som Sankt Savas tempel ligger idag.