Fredagskväll - vi hade bjudit in familjen B. att komma på middag.
Jag skulle står för för- och efterrätt samt dukning.
Jag hade tänkt tema höst i både mat och dukning.
Kantarellpaj till förrätt.
Nå jag har letat kantareller i olika butiker under hela veckan.
Kvällen innan hade jag ärenden i närheten av Östermalmshallen - det var enda undantaget på min sökariver. Jag tänkte helt slött - de stänger om 10 minuter - jag fixar kantarellerna på den stora matbutiken nära hemmet imorgon eftermiddag.
Helt feltänkt av mig - det fanns inte ens kantareller i frysdisken.
Nå, tur i oturen började jag inse att jag inte ens skulle hinna med att göra en paj - det hade tagit för lång tid att söka ingredienserna (kantareller). Men varför inte köpa ett gäng färdiga pajer istället?
Så kunde jag använda all tid till min favoritsysselsättning, dukning, istället?
Smart val - och pajerna uppskattades - hemgjorda eller ej!
Jag tror att jag har sagt det tidigare - dukning ger mig en känsla av ren och skär lycka - allt från att fundera ut innan till att färdigställa det.
Gästerna kom vid 18!
Löven hade jag plockat på väg hem från affären.
Vad som är kul numera är ju att barnen kan ha glädje av att delta i diskussionen under middagen. Ibland.
Grundorsaken till att vi umgås med familjen B. är för att våra söner gick i samma klass.
Så inte längre, men nu vet vi ju att vi trivs vi ju familjevis oavsett.
Jag hade fixat en vinprovning på 3 olika viner från Piemonte. Barberavinet var lätt att ta ut redan på färgen (mörkare). Men om vinet kom från Barolo eller Barbaresco var omöjligt att gissa skulle det visa sig - nebbiolodruvan i båda fallen.
Men det var trevligt!
Barns syn på var föräldrar brister tycks vara ganska universellt. Eller ja, åtminstone för dessa två familjer! Ett ständigt återkommande ämne!
Ett tu tre hade kvällen passerat midnatt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar