söndag 20 maj 2018

Griskisk afton på altanen

 Vackert väder - som gjort för en middag på altanen!

 Vindolmar

För 50 stycken
 225 g konserverade vinblad
4 msk kallpressad olivolja
4,5 dl hett vatten
Fyllning:
2 citron silad saft från
1,5 dl långkornigt ris sköljt
2 stora gula lökar finhackade
5 salladslökar tunt skivad
4 msk färsk dill finskuren
2 msk färsk mynta finhackad
2 msk färsk slätbladig persilja finhackad
5 msk olivolja kallpressad
havssalt och nymald svartpeppar
Vindolmar – gör så här:
Konserverade vinblad, som inte behöver slakas, är ofta väldigt salta –
skölj dem först och lägg sedan i blöt i hett vatten 3–5 minuter. Skölj igen, låt rinna av.
Häll hälften av citronsaften i en stor bunke. Tillsätt ris, lök, salladslök, dill, mynta,
persilja, olivolja, salt och peppar och blanda väl.
Lägg ett vinblad med den sträva sidan upp på en skärbräda (hantera bladen varsamt
eftersom de är ömtåliga). Lägg en tesked av fyllningen nära stjälken, vik de två
motstående sidorna över fyllningen och rulla ihop hårt som en tjock cigarr. Gör
likadant med resten av vinbladen.
Klä in botten av en form med bakplåtspapper. Lägg de fyllda vinbladen i täta rader i
formen med skarvarna neråt. Häll över olivolja och resten av citronsaften.  Tillsätt hett
vatten. Lägg
en annan form ovanpå så att dolmarna inte öppnar sig. Ställ in i ugnen på 200 grader C under ca 1 timme..
Lägg vindolmarna på ett fat täckt av vinblad och servera dem heta eller
rumstempererade.
 lammburgare och  halloumi
 Tsatsiki och olika sallader, en bestående av vattenmelon, fetaost och tomter.
 Syrénerna har verkligen kommit tidigt i år. Vanligtvis ser vi dem först i början av juni - lagom till Arvids födelsedag.
 Visst ser det somrigt ut? 
 Arvid hade begett sig till ett disco så vi var bara tre vid bordet.
 

lördag 19 maj 2018

Skaldjurskväll!

 Visst är det gott med ostron? Denna kväll åt dock Sigrid 14 stycken och blev litte illamående efteråt, så det kan kanske bli  litet mycket av den varan.
 Laxlasagne för att vi skulle bli mätta.
 Maffit med alla skaldjursrätter var det!
 
 
 Som sagt det blev litet väl mycket av detta för vår lilla pärla!
 

fredag 18 maj 2018

Veckans vintips: Campolieti Ripasso 2015

Campolieti Ripasso 2015, Valpolicella, Venetien, Italien, nr 6792, 115 kr
Italiensk trotjänare som funnits på Systembolaget i över 20 år - tror nog att många vindrickare någon gång kommit i kontakt med detta vin.
Gjord på i huvudsak de för området klassiska druvsorterna corvina, molinara och rondinella.
I doft och smak hittar vi inte oväntat körsbär men även choklad, kaffe, vanilj och lite russin - inte heller det så oväntat. Gott och trevligt med ett pålitligt vin!

torsdag 17 maj 2018

Veckans druva: Palava

Palava är en vitvinsdruva med ett ursprung i Tjeckien. Året var 1953 då Josef Veverka vid SVV forskningscenter korsade savagnin rose med muller-thurgau. År 1977 togs palava med i det officiella tjeckiska druvregistret.
Viner på druvan blir fylliga och kryddiga. Framtoningen är avrundad och inte för syradriven.

onsdag 16 maj 2018

Veckans druva: Grignolino

Grignolino är en rödvinsdruva med ett ursprung i Piemonte i nordvästra Italien. Den finns omnämnd i skrift i ett dokument daterat 7 november 1249 - då under namnet berbexinis. Ampelografer har kommit fram till att det är grignolino som avses.
En gång i tiden odlades grignolino i hela Piemonte. I dagsläget hittas odlingar i Monferrato.
Viner gjorda på grignolino har en blek, ljus färg och låg alkoholhalt. Vidare kan örtiga toner och tydlig syra noteras. Till och från blir vinerna ganska sträva. Vinerna bör i de flesta fall drickas unga.

tisdag 15 maj 2018

Veckans druva: Inzolia

Inzolia är en vitvinsdruva med ett ursprung på Sicilien. Redan på 1500-talet odlades inzolia på Sicilien och i Toscana. Dock tros druvsorten som sagt ha sitt ursprung på Sicilien. Från Sicilien tog den sig till Sardinien och därifrån till de italienska öarna Elba och Giglio som båda tillhör Toscana.
På Sicilien så är det i Palermos närhet som odlingar finns - men även i Trapani, Arigento, Caltanisetta och Girgenti.
I Toscana heter inzolia ansonica.
Viner på inzolia får ofta en trevlig liten nötig karaktär.

måndag 14 maj 2018

Bowling med Sigrid

Sigrid har blivit litet extra mammig efter mormors bortgång. Nu har vi börjat göra grejer bara vi två. Bland annat bowling.
Det är ganska roligt med barn - de (åtminstone våra) utgår på något vis ifrån att föräldrarna aldrig har provat göra någotde kommer på. Att jag överhuvudtaget rört vid ett bowlingklot i anslutning till en bana var något som förvånade Sigrid stort.

För några månader sedan var det ytterst förvånande att hjulning faktiskt var uppfunnen redan då jag var barn och att jag fortfarande kunde.
Nästa månad ska vi hoppa på någon trampolinpark....Inför det måste jag tillstå att jag gruvar mig en smula...

söndag 13 maj 2018

Mamma/svärmor/mormor Edlas begravning och middag på Domtrappkällaren

11 juni 2018 mamma ska begravas i stillhetens kapell, Uppsala. Eva och jag hade varit och pratat med både präst och begravningsbyrå och kände att vi var i trygga händer. Mamma var inte religiös, hon var uttalat med i svenska kyrkan för "att inte skapa några problem vid begravningen..." Min mamma i ett nötskal... Pragmatisk som få - Åhhh...gumman.
Vi hade valt 2 psalmer: den blomstertid och härlig är jorden
2 låtar med Louis Armstrong (what a wonderful world och summertime) och 2 klassiska stycken (Air av Bach och Adagio av Albinoni).
Det var väldigt vackert och stämningsfullt. Känslor svallade och tårar sprutade av och till under hela akten.
Efteråt placerades blomsterkransarna utanför. Jag tänker mig mamma främst på skolavslutningar i Danmarks kyrka då jag var liten, eller åkandes på slingriga vägar i ett försommarskrudat Uppland. Då borde det vara liljekonvaljer och syrener som är blommorna jag främst förknippar med henne. Så är det nu inte - jag tänker mig henne i ett hav av orangea blommor. Märkligt.
Efteråt är man inte bara litet lättad. Vi hade beställt en middag på Domtrappkällaren och började med en liten fördrink.
Domtrappkällaren är en restaurang som vi förknippar med Edla och då kunde det inte bli lämpligare.
Själva middagen intog vi i ett valv inne i huset.
Vi vuxna valde en avsmakningsmeny
 Halstrad pilgrimsmussla Skummig musselsås,
krispig lufttorkad griskarré och blomkålspuré.
Carpaccio på sotat hjortinnanlår Smultrondressing, bär, rostade valnötter, färsk svamp och skogsmossa.
Foie gras Nötflarn och Sauternes skum
Smörstekt gösfilé Odlade murklor i vitt tryffelsmör. Potatisterrin, puré på blå Kongo, krispig pecorino och hummerconsommé.
Hjortytterfilé Rödvinssås smaksatt med blåbär.
Grillad kungsmusslingsvamp, svart vitlök, confiterad jordärtskocka och stekt sparris
Crème caramel Blodapelsinsorbet, färsk apelsin 
Till allt detta drack vi en fantastisk vinmeny på druvorna albarino, Riesling, chardonnay, Zinfandel och en ungersk Tokayer till desserten.
Domtrappskällarens meny bestod av Hummer Krondillsgurka, brynt smörkräm och brödflarn (se ovan)
  Carpaccio på sotat hjortinnanlår Smultrondressing, bär, rostade valnötter, färsk svamp och skogsmossa. (Se bilden under vår meny) 
Deras varmrätt var
Hängmörad oxfilé Med gratinerat märgben, rotselleripuré, confiterad potatis och rökt rödvinssky. 
Så gott och så trevligt trots den sorgliga orsaken till att vi samlades där.
Vi övernattade på hotell.

lördag 12 maj 2018

Veckans druva: Nerello mascalese

Nerello mascalese är även den, liksom gårdagens druva, en druvsort som förknippas med Etnaområdet på Sicilien.
Druvsorten omnämns i skrift under 1700-talet första gången.
Nerello mascalese uppstod genom en naturlig korsning mellan druvsorterna sangiovese och mantonico bianco.
I dagsläget hittar man odlingar med nerello mascalese i huvudsak i Etnaområdet i provinsen Katanien.
Viner på druvan har en ljus färg och ganska hög alkoholhalt. Syran är frisk och fruktigheten är av rödbärig karaktär. Tanninerna är mjuka och vinerna kan med fördel drickas unga.

fredag 11 maj 2018

Veckans druva: Nerello cappuccio

 Nerello cappuccio en rödvinsdruva som framför allt förknippas med området kring Etna på Sicilien. Redan på 1600-talet omnämns druvsorten i provinsen Katanien.
Idag hittar man odlingar med druvan i just Katanien men även i Messina på nordöstra Sicilien - dessutom i Kalabrien på det italienska fastlandet.
Viner gjorda på nerello cappuccio är ofta lite blygsamma när det kommer till färg. Inslag av mörka bär är vanliga och framtoningen är mjuk.

torsdag 10 maj 2018

Veckans druva: Grillo

Grillo är en vitvinsdruva med ett ursprung på Sicilien. Grillo är en korsning mellan druvsorterna catarratto bianco och muscat of Alexandria. Korsningen verkar ha skett dspontant på naturlig väg.
Grillo anses vara en klassisk siciliansk druvsort, men den omnämns i skrift först 1873. Förmodligen är grillo inte så gammal egentligen.
Efter det att phylloxeran drabbade Sicilien på 1880-talet så ersatte nyplanterad grillo sjukdomsdrabbad catarratto bianco.
I dagsläget hittar man odlingar med grillo främst i Trapaniområdet på nordvästra delen av ön. Den ingår i det berömda starkvinet marsala.
Vanliga vita viner på grillo uppvisar inslag av örter och blommighet och är ofta fylliga.

onsdag 9 maj 2018

Veckans druva: Morava

Morava är en vitvinsdruva med ett ursprung i Serbien. Det var vid universitetet Novi Sad som druvsorterna fruhroter veltliner och muller-thurgau korsades. År 2003 blev druvsorten officiell.
Viner på druvan påminner om viner gjorda på sauvignon blanc. Morava anses i Serbien vara ett exempel på en lyckad korsning.

tisdag 8 maj 2018

Veckans vintips: Allende Blanco 2013

Allende Blanco 2013, Rioja, Spanien, nr 96017, 169 kr
Just vit Rioja exemplifierar en vinstil där åsikterna går isär hemma hos oss - jag älskar stilen, Lena kan inte med den. Vi brukar lösa det genom att Lena dricker vin på druvsorten albariño då jag njuter av vit Rioja. Vi håller ju oss då i Spanien båda två!
I detta vin hittar vi (jag?) inslag av gula äpplen, smör och citrus. Detta vin har inte så många år på nacken så äpplena har inte hunnit dra mot brunt. Om det är en fördel? Nja, jag gillar ju den där oxiderade stilen som övermogna äpplen representerar.

måndag 7 maj 2018

Veckans vintips: Faustino I 2005

Faustino I, 2005, Rioja, Spanien, nr 2678, 185 kr
En stående favorit som med någorlunda regelbundenhet hamnar i våra vinglas. Denna årgång sammanfaller med året då Lena och jag gifte oss - fler flaskor bör köpas in!
Rioja av traditionellt snitt med inslag av kryddor, torkade bär, vanilj chokladnougat. Mycket gott!

söndag 6 maj 2018

Veckans vintips: Mas Sinén Negre 2014

Mas Sinén Negre 2014, Priorat, Spanien, nr 3635, 199 kr
Det är någonting med spanska rödviner som jag är väldigt svag för - särskilt då vinerna från Priorat och Ribera del Duero. Tror att vinernas sträva, fylliga och något vaniljtonande framtoning är förklaringen.
Detta vin är från Priorat och uppfyller de egenskaper som jag går igång på. I doft och smak hittar vi inslag av mörka bär, örter, kaffe och choklad. Mycket gott till potatisgratäng med lämplig köttbit!

lördag 5 maj 2018

Veckans vintips: Les Hauts de Granget 2014

Les Hauts de Granget 2014, Saint-Emilion, Bordeaux, Frankrike, nr 3814, 179 kr
Bordeaux från Saint-Emilion på högra sidan innebär ett lite rundare merlotbaserat vin jämfört med viner från områdena på vänstra sidan i Bordeaux.
Stämmer det? Kanske inte så tydligt i detta fall då detta vin har tydlig strävhet och en tydlig syra.
Allt sagt i positiv anda - vill gärna ha mina viner på det sättet.
I doft och smak hittar vi inslag av svarta vinbär, kaffe, choklad och lite vanilj. Gott så!

söndag 22 april 2018

Vår Mamma, Mormor och Svärmor, Edla, har somnat in


Här har tiden stannat upp en smula. 
 Min mamma somnade in på lördagseftermiddagen under förra veckan. Hon hade då vistats på sjukhus under fem dagar. Rimligen så borde det ha varit väntat hon skulle ha fyllt 87 år idag officiellt (vi brukade fira henne den 21/4, dvs dagen innan då min mormor hävdade att barnmorskan hade angivit fel dag i födelsebeviset).

Samtidigt kom det som en smärre chock - hon har alltid varit en tänkande person med en strid ström rappa kommentarer i beredskap. Jag tror att vi kanske valde att blunda för det uppenbara, att den fysiska kroppen blev sämre och sämre.
Under sista dygnet satte de in palliativ vård, vilket jag nu har förstått betyder att man tar bort alla livsuppehållande hjälpmedel. Man behåller enbart smärtstillande och ångestdämpande medicin.. Njurar o lungor var vattenfyllda, hjärtat svagt och hon hade fått lunginflammation.

Syrran och jag var där i stort sett dygnet runt på slutet, jag flyttade hem till syrran som bor i samma stad som mamma. Vi sov i varsin fåtölj på sjukhuset under sista natten. Fram till sista dygnet var hon kontaktbar och tryckte våra händer - jag fick ögonkontakt och hon kunde svara jakande eller nekande (mer orkade hon inte).
Även om hon sedan inte var kontaktbar på det sättet, började hon sakta vicka på ena foten då vi spelade Louis Armstrong - hennes favoritmusik.

På förmiddagen på vad som kom att bli hennes sista dag hann Anders, Arvid och Sigrid komma. Arvid utropade; "Men titta hon tittar ju." Det gjorde hon verkligen. Ett kort tag.

Vi tänkte att vi skulle skynda oss iväg allihop på en snabb sen lunch och sedan återkomma. Hon somnade sannolikt in då det blev tyst. Jag tror att hennes sista tid blev bra, för både henne och oss. Även om vi självklart helst hade velat ha henne kvar med oss.
Väl hemma strömmade det in blombuketter av omtänksamma vänner och släktmedlemmar.
Jag blir ganska ordentligt rörd över hur empatiska, varma och fina människor är.

Även mobilen gick varm med omtänksamma meddelanden, åhhhh nu blir jag alldeles gråtfärdig igen.

Tack snälla ni!

lördag 21 april 2018

Veckans druva: Segalin

Segalin är en rödvinsdruva som år 1957 skapades i södra Frankrike. Ja, det var det året som Paul Truel vid Institut National de la Recherche Agronomique i Montpellier korsade druvsorterna jurancon noir och blauer portugieser med varandra.
Segalin togs med i det officiella franska druvregistret år 1976.
Viner på segalin får djup färg och tydlig struktur. Vinerna får tydliga tanniner.
Segalin uppskattas, då den används, i blandningar för sitt bidrag av struktur och fyllighet.

fredag 20 april 2018

Historiska servettbrytningar

Brytning av servetter i solfjädersform. Härtill lämpa sig mycket fina och ej alltför stora servetter. Man viker servetten dubbel, dock så, att det undre lagret skjuter ut nedanför det öfre med en ungefär 3 cm bred kant, såsom figur a utvisar. Därefter vikes servetten ännu en gång efter samma metod, så att den får den form, som synes af fig. b. Denna andra brytning sker i strecket omedelbart öfver bokstafven a. Den i form b vikna servetten veckas nu på tvären i två finger breda veck, hvilka måste göras skarpt utpräglade och så likformiga som möjligt. Härpå omfattar man med två fingrar servettens nedre del vid ungefär en fjärdedel af servettens hela höjd (nedre del = öfre delen å fig. b) samt utböjer understycket till fot och utbreder den öfre delen i solfjäderform, på sätt bilden af den färdigbrutna servetten utvisar.”:
Brudservett. Man lägger servetten icke för styf och något fuktad framför sig, slår dess öfre kant ungefär
handbredt inåt och viker den nedre kanten öfver, på sätt fig. a visar, fattar därpå servetten på sätt fig. b

angifver och bildar fig. c. Därefter omlägges servettens nedre, slutna sida efter samma metod till ett fjärde
veck uppåt, och man har fig. d. Nu kommer hufvudsaken eller servettens solfjäderaktiga vikning på tvären,
hvarvid man noga måste tillse, att alla vecken blifva lika djupa, samt beräkna 8-9 lager; man skall då ha erhållit
fig. e. Därefter vidtager utvikningen af uddarna, från öfversta våningen och veckvis nedåt (fig. e), och när alla
de små trekanterna äro färdiga, fyllas de med blommor, och öfverst lägges en blombukett.”:
”Brytning af servett i form af en näckros. Man utbreder servetten framför sig, viker den dubbel, sammanviker

den därpå ännu en gång i samma riktning och därpå ytterligare en gång. Man har då en åttadubbel remsa,
hvilken man sedan formar på sätt fig. a utvisar. Därpå fattar man servetten i vänstra handen och plockar med
den högra ut vecken, såsom af fig. b synes. Därpå lägger man servetten (fig. c) på tallriken, förenar dess båda
ändar och sticker blommor i midten.”:
”Brytning af servetter i stjärnform. Man viker först servetten dubbel och viker därpå dess båda långsidor åt
hvar sitt håll, så att de komma kant i kant med servettens rygg. Denna vikning framgår för öfrigt mycket
tydligt af fig. a. Den sålunda fyrdubbelvikna servetten veckar man nu i sex veck på tvären (se äfven fig. a),
hvarefter man hoppressar dess nedre ända och utböjer uddarna i den öfre, på sätt fig. b utvisar.”:
”Brytning af servetter i form af palmblad. Härtill fordras en styf servett. Först viker man servetten dubbel samt
fattar därpå den öppna långsidans båda hörn och förenar dem i midten, då man erhåller fig. a. Genom att
sammanlägga hörnen A och B bakåt bildar man sedan fig. b. Därefter fattar man servetten vid de båda med o 
betecknade ställena och hoplägger den så, att spetsen samman faller med det hörn, där punkterna A och B
sammanlöpa. Nu ställer man servetten så, att man har den sneda sidan till höger och den spets, i hvilken
servettens fyra hörn sammanträffa, till vänster, samt lägger servetten solfjäderformigt i två finger breda veck,
på sätt bild c utvisar. Sedan man härpå utböjt en fot, vecklas servettens öfre del ut, såsom af bilden af den
färdigbrutna servetten framgår.”:
”Brytning af servett i form af en svan. Af servettens ena hörn och ett stycke af hvardera kanten däromkring
bildar man de tre stjertpennorna (se fig. a), hvilka man tills vidare sammanknyter med ett band, såsom fig. b

utvisar. Därpå fäster man motstående hörn af servetten med en nål vid bröstet och sammanrullar försiktigt,
men stadigt, de båda lösa ändarna. Se i öfrigt bilden!:
”Brytning af servett i form af en biskopsmössa. Härtill tager man en glatt, dubbelviken servett, som man
utbreder på längden framför sig. Den öfre kanten (på bortre kortsidan alltså) sammanrullas trefaldt, så att den
bildar en omkring 4 cm bred rand (fig. a). Härpå sammanslår man de båda öfre hörnen rätvinkligt till servettens

midt (fig. b); bildar sedan äfven i undre kanten ett likadant band (nedre delen af fig. b samt fig. c), därpå fig. d
samt slutligen, genom uppvikning af d:s nedre kant, fig. e. Vid bordets dukning stickes ett mjukt bröd i mössans
öppning.”:
”Servettbrytning i form af en snäppa. Lägg först servetten dubbel och dubbelvik den sedan ännu en gång
på samma led. Härpå uppvikas servettens båda kortändar, så att de mötas på servettens midt (fig. a). Därpå viker man ned

hörnet a, såsom fig. b utvisar, samt på samma sätt hörnet d. Sedan vikas hörnen bakåt, såsom af fig. c och d framgår,
hvarefter servetten förenas på baksidan, den nedre änden fast intryckes till fot och den öfre utbredes (se hufvudfiguren).”:
”Brytning af servett i form af en krona. Man viker först servetten dubbel och därpå de båda lösa kanterna af
långsidan åt hvar sitt håll till servettens rygg (fig. a. och b; å fig. b frmträder ej med önskvärd tydlighet, att äfven
högra långsidan har två ryggar). Därpå bildar man de 3 smala veck, som synas på vänstra långsidan af fig. c,
nämligen 2 upppåt (af hvilka det första [undre] något lägre) samt ett åt undersidan. Nu vänder man fig. c så, att
man har en af dess kortsidor på tvären framför sig och den omslagna sidan åt höger samt viker därefter servetten
på tvären i regelbundna, omkring 2 fingrar breda veck, hvilka man upplägger tätt på hvarandra, så att man får
fig. d. Därpå fattar man servetten, på sätt fig. e angifver, och bryter den (i den tunnare ändan) i uddform, på sätt
fig. e och f utvisa. När detta är gjordt, reser man servetten med den uddade sidan uppåt, drager flikarna
solfjädersformigt i sär åt båda sidor (fig. g) och förenar dess båda ändar, hvarpå kronan är färdig.”:
”Brytning af servett i påfågelsform. Först veckas ena sidan af servetten solfjäderformigt i omkring två finger
breda veck, hvarigenom man erhåller påfågelns stjärt. Därpå vikes servettens andra sida under, såsom figuren
utvisar och från midten rullas hårdt tvänne rullar, hvilka mötas öfver stjärten. Sedan vändes servetten helt om,
så att rullarna komma underst, lägges på en tallrik och formas enligt hufvudfiguren.” (nere till vänster):

(nere till höger);

”Servett bruten till brödkorg. Servettens fyra hörn sammanslås, så att de mötas i dess midt; detta upprepas därpå

ännu en gång och sedan ytterligare en gång. så vänder man servetten, som nu bildar en fyrkant, helt om, så att
undersidan kommer uppåt, samt sammanslår äfven på denna sida alla hörnen till servettens midt; sistnämnda
sammanslagning upprepas därpå ännu en gång. Nu vänder man åter om servetten samt bildar dess fot genom att
något utböja hörnen på dess undre sida. Sedan vecklas hörnen på servettens öfre sida i sär, så att denna erhåller
det utseende bilden utvisar och i midten lägges ett bröd.”:

Källa: ”Oraklet eller fråga du, så svarar jag!”  (D:r A. Carlström). Boken trycktes 1899. Bilderna är skannade ur densamma.