torsdag 29 november 2012

Adventsfika!!!


Dukning i rött och grönt, med servetterna brutna som julgranar. Det hela såg mycket inbjudande ut. Arvids kompis T. med familj var inbjudna. Under helgen bakade vi så att det stod härligt till. Men det kändes mer mysigt än stressigt.
Svamptartletter med riven ost gratinerades i ugnen strax före det ringde på dörren.
Mandelformarna stod längst ner på det röda trevåningsfatet, under toscabakelserna och pepparkakorna. Alla dessa recept har jag skrivit om tidigare år, se länkarna.
Längs fram syns gubbröra på Åländskt bröd (kavring går lika bra), Lussebullar syns litet ovanför.
Snett upp till höger syns petit-chouxer fylls med creme fraiche, rom och krabbstjärtar.

Petit Choux

2 dl kallt vatten75 g smör2 dl mjöl3 äggen nypa salt
Petit choux
Sätt ugnen på 200 grader.
Koka upp vatten och smör i en kastrull så att smöret smälter helt.


Vispa i mjöl och vispa tills smeten släpper bottnen.
 Låt smeten svalna något och vispa ner ett ägg i taget. Tillsätt en nypa salt.
 Klicka ut petit-chouerna på en plåt med bakplåtspapper.
 Grädda mitt i ugnen ca 15-20 minuter tills petit-chouerna känns lätta och luftiga. Låt dem svalna på galler.
 Skär av ett lock och fyll med valfri fyllning.
Här syns de fyllda petit chouxerna till vänster. I mitten syns smördegsinbakade getost (med honung och timjan). Till höger syns smördegsknappar med fyllning av fransk Morbier "tvåskiktsost". Bakom syns saffransgifflar med inbakad laxmousse.
Torkade tomater i olja och basilika mixat tillsammans med creme fraiche och kesella. Denna kräm klickas på rostade vita brödsnittar (jag tog receptet från A. och J. då vi var där förra veckan), toppat med ett basilikablad och minitomater.
Varje helg har någon i Arvids klass nallebjörnen T. hos sig. Denna vecka var det Arvids tur. Arvid  hade så kul att han helt glömde bort nallebjörnen T.  Kompisen T. var däremot ingen han glömde - T. har dessutom en lillasyster C., i samma ålder som Sigrid. Det var inte många minutrar vi såg skymten av något barn. Fast vi hörde dem desto bättre. Kul hade de. Och vi!
 
Vi hann dock aldrig passera systemet för att inhandla vinglögg,utan köpte den alkoholfria varanten från lokala handlaren. Arvid blev väldigt förtjust i glögg. Jag måste tillstå att jag faktiskt föredrar den alkoholfria - kanske att det är minnen från barndomen som poppar upp och då var det ju alkoholfria varianten som gällde.

1 kommentar:

  1. Hejsan,
    det ser riktigt inbjudande ut och jag bara älskar servettbrytningen. Hoppas den snart beskrivs så att man kan försöka härma. Nåja försöka kan man alltid även om jag får erkänna att jag oftast misslyckas, men testa måsta man ju.

    Låter som en härlig adventsfika för alla

    kram från moster E

    SvaraRadera