Citronbatteriet - spännande för barn!

Men hallå - kan man göra ett batteri av en citron, eller? Ja, i den här galvaniska cellen (batteriet) fyller en citron en central roll. I den vänstra citronhalvan ovan är en zinkstav nedstucken. Från denna stav går en ledning till en liten klocka. I samma citronhalva (den vänstra) är en kopparstav nedstucken. Från denna kopparstav går en ledning till en zinkstav i den högra citronhalvan. I samma citronhalva (högra) finns en kopparstav. Den har en ledning till klockan.
Vad händer? Jo, zink är en oädlare metall än koppar. Zinkatomerna avger två elektroner per atom. Dessa rör sig i ledningarna mot kopparstavarna. När de via kopparstavarna leds ner i citronhalvorna så välkomnas de av de positiva vätejoner som citroner har gott om (sura lösningar innehåller vätejoner). De positiva vätejonerna plockar upp elektronerna (en per jon) och bildar vätgas (liten mängd som inte syns). Vi har en reaktion som avger elektroner (oxidation) och en som tar upp elektroner (reduktion). Vi får tack vare dessa reaktioner en ström genom ledningarna som räcker till att driva den lilla, lilla klockan.
Spännande, men lite svårbegripligt för de minsta barnen. Jag försökte betona begreppen sluten krets, elektroner som bildar en ström och olika vardagsmetallers vilja (sparkcykel) och ovilja (vigselring) att oxideras. Metallers ädelhet, med andra ord.

Så om du någon gång blir hänvisad till "Frukt och grönt" när du frågar efter batterier i en livsmedelaffär så behöver inte det vara så tokigt tänkt....