Vi skulle bjuda morfar, moster E. och hennes C. på middag i helgen. Några dagar innan ringer E. och undrar om de inte kunde få vara barnvakt från lunch och framåt några timmar tidigare samma dag, så kunde Anders och jag göra något på egen hand. Barnen är ju på dagis på vardagar då vi jobbar, men vi har faktiskt aldrig haft barnvakt tidigare (Jo, nu ljuger jag, morfar brukar vara barnvakt då vi springer på morgonen då vi är hos honom). Detta var med andra ord en stor sak för oss. Vi frågade dem om de kanske ville låna våra skridskor så kunde de åka skridskor alla fyra. Idén skulle visa sig vara lysande rakt igenom
(även om både moster E. och C. hördes vara väsenskilt mycket bättre på isen än deras föräldrar. Men det är väl sådant man kan låta passera någorlunda smärtfritt). Anders och jag funderade faktiskt ganska noga igenom vad vi skulle göra av vår eftermiddag. Skulle vi ta tag i att söka efter lämliga utförare till vår carport som vi tänkte bygga till sommaren? Nej, det lät för trist - istället gav vi oss ut på långpromenad på dryga milen. Så skönt, vilket lugn. Det krävs egentligen inte så mycket för att man verkligen ska njuta.
All mat var färdiglagad och behövde bara värmas på. Alla tillbehör till dukningen var redo att läggas på bordet så snart vi var åter. Vilket var tur, då vår långpromenad tog något längre tid än gästernas skridskoåkning.
De vita stjärnorna på bordet var redan färdigvikta, liksom servettbrytningarna, stjärnan denna gång. Duken och servetterna var i kornblått linne, undertallrikar, ljusstakar och dekorationsfåglar var av tenn och besticken i silver. Stearinljusen gick i mörkblått.
Hela dukningen hade en prägel av midvinter.
Tack moster E. och C. för att Ni var så fina barnvakter!!!! Och för en riktigt trevlig kväll!
Vi skulle bjuda morfar, moster E. och hennes C. på middag i helgen. Några dagar innan ringer E. och undrar om de inte kunde få vara barnvakt från lunch och framåt några timmar tidigare samma dag, så kunde Anders och jag göra något på egen hand. Barnen är ju på dagis på vardagar då vi jobbar, men vi har faktiskt aldrig haft barnvakt tidigare (Jo, nu ljuger jag, morfar brukar vara barnvakt då vi springer på morgonen då vi är hos honom). Detta var med andra ord en stor sak för oss. Vi frågade dem om de kanske ville låna våra skridskor så kunde de åka skridskor alla fyra. Idén skulle visa sig vara lysande rakt igenom 
All mat var färdiglagad och behövde bara värmas på. Alla tillbehör till dukningen var redo att läggas på bordet så snart vi var åter. Vilket var tur, då vår långpromenad tog något längre tid än gästernas skridskoåkning.
De vita stjärnorna på bordet var redan färdigvikta, liksom servettbrytningarna, stjärnan denna gång. Duken och servetterna var i kornblått linne, undertallrikar, ljusstakar och dekorationsfåglar var av tenn och besticken i silver. Stearinljusen gick i mörkblått.
Och barnvakterna ber att få tacka för en helt fantastisk dag med trevligt sällskap och god mat. Dessutom fick gästerna möjlighet att testa om man i mosters fall fortfarande efter 30 år kunde åka skridskor eller ej. Och det gick finfint så vi ser fram emot mer skridskoåkning
SvaraRaderaKram moster E C hälsar
Det låter som en urmysig dag på alla håll. En "win-win"-dag, för att använda en uttjatad jobbterm! :-)
SvaraRaderaHm, undrar just hur det skulle gå om jag ställde mig på ett par "grillor" efter alla dessa år... kanske Bambi skulle få konkurrens...?
Kram till familjen och hälsa moster E vid tillfälle!
Helena
Vad snyggt :) Passar verkligen i vintermörkret. Härligt med barnvakt ibland :) riktigt lyxigt.
SvaraRaderaVad skönt med långpromenad! Fast skridskor med barnen lät nästan ännu roligare... Lyxigt barnvakteri! Jag åkte skridskor med min kompis dotter för några år sedan. Otroligt kul, lilltjejen var hur duktig som helst, trots att detta var en av de första gångerna hon åkte. Imponerande, som jag minns det tog det lång tid att lära sig åka skridskor.
SvaraRadera