Anders och jag vandrade runt i detta slott för ganska exakt tio år sedan, kändes hög tid att återuppleva gamla minnen denna varma julidag!
Vi tog spårvagnen från Sergels torg och gick av vid hållplats Valdemarsudde.
Men istället för att gå framåt i tangentens riktning valde vi att svänga av åt väster och passerade en och annan odling och några vinbuskar...
innan vi närmade oss det gamla slottet i empirestil som Karl XIV Johan lät bygga åt sig som dagslott.
Inredningen tar andnan ur en - vissa saker förstår man inte riktigt hur de tänkte - matsalen inklätt i vitt sidentyg för att likna ett tält, hur tänkte man?
Arvid och Sigrid har redan nu ganska rejält intresse av historia (bland mycket annat). Vad som är om möjligt än roligare är att även Anders, som från början då vi träffades inte alls var intresserad av historia, har börjat tycka att det är ganska trivsamt. Mycket beroende på att han börjar få kläm på vem som är vem nu (och stilarna). Han har ju helt rätt då han säger att slottsvisningar och museibesök är ett trivsamt sätt att ta del av historien (fortfarande (om man ska lyssna på Anders) står sig historieböckerna sig slätt jämfört med vinböcker, något av Fridegård eller, numera, något som Alice Munro har skrivit).
Efter slottsvisingen behövde vi ta en liten paus och inta litet dryck och vila upp oss innan det var dags för nästa pass.
Mitt i allt hittade vi en labyrint - väldigt spännande för oss alla faktiskt.
Det fanns egentligen bara en in- och utgång men barn hade inga problem att ta sig kors- och tvärs i labyrinten, som inte var större än att vi hörde våra telingar mest hela tiden, även om vi inte såg dem.
Vi avslutade med en välförtjänt fika i Rosendals trädgård. Vi köpte även med oss en limpa som var helt suveränt god.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar