Så var det dags för en ny ångbåtstripp.
- denna gång stod Birka på agendan.
Vädret såg hela tiden hotfullt mörkt ut och litet kallt var det, men på det stora hela helt ok för en utflykt. Denna resa hade avsevärt fler besökare än Drottningholm, vilket förvånade mig.
Visserligen kan man ju ta sig till det senare på egen hand, till Birka krävs ju tillgång av en båt, men med alla köer som uppstått i trafiken då tågen ersatts av bussar och vad allt det medför med egna lösningar i form av mer användning av egna bilar...borde ju bidra till att fler ändå väljer att testa en båttur istället.
Tänker jag.
Väl framme på ön tog vi fram vår medhavda matsäck bestående av choklad- respektive vaniljpannkakor.
Sedan var det dags för den guidade turen.
Vi lärde oss att vikingatiden pågick mellan åren 750 - 1100. Staden Birka anlades på 700-talet och blev en viktig handelsplats liksom en internationell hamn för besökare från när och fjärran.
Några vallar var tidens borg som inte var lika välbyggd som medeltida, men ändock något att skydda sig bakom.
Birka på Björkö i Mälaren var själva knutpunkten i det rika Mälardalen under vikingatiden.
Kungen bodde på Adelsö och även de rikare valde att bo på "gräddhyllan" strax utanför staden Birka. Kungen hade dock beslutat om lagar som gällde i Birka (och sannolikt även på Adelsö) - däremellan rådde kaos.
Turen tog oss rakt igenom både får och kohagar.
Att Birka övergavs berodde främst på att landhöjningen hade gjort att Birka inte utgjorde en naturlig knutpunkt längre.
Ansgar, en ung benediktinermunk, kom till Birka år 830 för att förkunna det kristna evangeliet. Här predikade han under ett och ett halvt år och flera av stadens invånare lät döpa sig.
Men Birka blev aldrig ett kristet samhälle. Däremot lät man resa en stor minnessten 1834 till förmån för Ansgar - 1000 år efter att han hade varit här.
Vi passade även på att besöka husen som är byggda efter hur man tror att de har sett ut.
Gatorna i staden var byggda av träplankor - låter litet halt vid första frosten (har själv slagit mig halvt fördärvad på vår altan en vinter) men praktiskt för att hålla sig från täck och annat som låg under...
Mycket skinnfällar.
Anders har tittat in.
Matbordet var onekligen rustikt.
Båtarna...
De ser imponerande ut, vi undrade om färgerna på seglen verkligen kan ha varit så färgglada men annars hade det väl inte satts upp tänkte vi.
En smedja fanns också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar