Så var det dags för barndomsvännen J och dennes flickvän S. att komma på besök
Anders underlättar matlagningen med musik - på mer gammaldagsvis med cd spelare och skiva. AC/DC ska inte underskattas då man behöver få upp ångan (han ser ganska sovande ut tycker jag).
J. lär uppriktigt förvånad då han utbrast "Men detta var ju riktigt gott!?"
Han har måhända utsatts för ganska många riktiga lågvattenmärken i kokkonst då han har varit på besök och jag har stått vid grytorna (Som yngre hade jag hade pippi på att göra en spenatpaj som både såg ut och smakade som en gräsmatta - jag tror ingen som bjöds på den riktigt har hämtat sig ännu...)
Denna gång hade jag köpt osta och fixat en tiramisu som efterrätt - ganska säkra kort som svårligen kan bli fel.
S. är fruktansvärt trevlig och lyckades dessutom med konststycket att inte få komplimanger om maten att bäddas in i något hon förundrades över.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar