Lunch på Lejondalsslott.

 

En vecka efter att jag och min kollega F. hade varit på Gällöfsta hörde han av sig...

Vi två och en tredje kollega hade pratat om att besöka en antikvitetsaffär i Strängnäs. Detta var före coronan.

Antikvitetsaffären var stängd visste han.

Men kanske att vi skulle ta en gemensam lunch på något annat slott istället?

Kanske på....Lejondals slott??

Jag blev eld och lågor.

Knappt hade samtalet klingat av så ringde jag slottet.

Det var tyvärr bara öppet i samband med konferenser.

Den 10 december skulle de ha en konferens.

Jag bokade direkt.

Och kontaktade F. som inte hade hunnit kontakta den andra kollegan.

Men hon, kollegan M. ville också.

Sååå fint, vilken service!

Vi kände oss som att vi var på den riktiga noblfesten!

Vilken miljö!

Vilket slott!

Vilket sällskap!

Mina kollegor hade faktiskt erbjudit sig att komma förbi och hämta upp mig.

Men för att nå upp till mina 15.000 steg om dagen (detta blev omräknad ca 7500...) så behövde jag min cykeltur.

Passerade avrättningsplatser och litet smått och gott.

Det var faktiskt riktigt bra att jag var ute och slirade i halkan.

Sigrid skulle ut under såväl fredag som lördag kväll.

Och då var det bra att inse hur fruktansvärt halt det var.

Och köra därefter...

Även om bildäcken har dubbar så blir det ju helt andra hastigheter...

Nästa gång ska vi ses på svanpalatset - promenadavstånd från mitt hem... :)