I fredags, på alla hjärtans dag, åkte jag iväg till min farbror Stigs begravning.
Ägde rum i Börstils kyrka klockan 11
Resan gick både med tåg och buss.
När jag steg av tåget i Uppsala skulle jag ta buss tillsammans med syrran och C som stod och väntade vid bussterminalen. Vi hade lantställen på någon kilometers avstånd mellan varandra vilket ju medförde att de var väldigt närvarande under min barndom. Och på deras bageri sommarjobbade jag under 3 år.
En riktigt otäck bilolycka syntes på andra sidan vägen, en av bilarna fanns bara kvar till hälften - hela fronten var som bortblåst. Vad som hänt med dem som suttit i bilen törs jag inte tänka på - både ambulans och polis var på plats med blåljus snurrande. Jag var väldigt nöjd med att inte valt bilen på morgonen - såg på SMHI att ett ganska ymnigt snöfall väntade i Östhammarstrakten på förmiddagen - jag tordes helt enkelt inte.
Ceremonin i kyrkan var väldigt fin. Stig hade redan kremerats så istället för att gå fram till kistan i kyrkan för ett sista farväl tågade vi ut efter urnan som sänktes ner i marken sedan kunde vi lägga våra blommor. Blomsterkransarna som vi beställt stod vid altaret inne i kyrkan men de tog vi nu med oss ut.
Vi samlades därefter i församlingsgården.
Min kusin, U. höll ett väldigt fint tal, där han fick med alla närvarande som var ganska många - förutom alla släktningar (farbror Stig har lämnat 4 generationer efter sig förutom syskonbarn), även många grannar från Sandika, det där lantstället jag skrev om dit han och faster Maj-Britt flyttade då de gått i pension. Maj-Britt dog 2005, men farbror Stig bodde kvar tills för cirka 2 år sedan.
Även min pappa flyttade ut till vårt lantställe efter att han fått hjärnblödning med halvkroppsförlamning och afasi som följd. Han klarade sig själv där ute - gick in till Östhammar och handlade själv och så, men farbor Stig kände nog att han behövde hålla ett vakande öga över pappa därute. Pappa kunde vara ganska våghalsig när han var igång, grävde bla en grop som han trillade ner i och bröt flera revben. Farbror Stig vägrade tro att det skulle hjälpa med litet liniment. Resolut körde han pappa till sjukhuset. Pappa blev för övrigt kvar på sjukhuset i några veckor.
Han var en riktig liten pärla, farbror Stig, omtänksam och tålmodig. Känns väldigt lämpligt att hans begravning skedde just på Alla hjärtans dag.❤️
Jag fick skjuts hem av min kusin T. , till höger på bilden nedan och hans fru I.
Så snällt. Och skönt. Redan tog 1,5 h istället för 3.
Och fantastiskt trevlig både kusin och fru till kusin jag har.
Har sagt det tidigare, mina kusiner på pappas sida är 10 år och mer äldre än mig så vi är inte uppväxta tillsammans. Men då vi träffas så känner man av likheterna.
En liten rolig anekdot med tanke på att vår kung råkade kalla den nya familjemedlemmen Ines för Inse, ingen stor grej ändå med tanke på skolskjutningar, krig och annat.
Men min farbror kom att heta Stig Mauritz ENGELBERT Eriksson. För prästen hade sagt fel. Istället för EngelBREKT döptes han till EngelBERT. Ett namn han inte var så förtjust i. Men hade i alla dessa 95 år! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar