A och J bjuder på tapas och sherry en torsdagskväll i juni.
Efter att länge ha försökt har jag nu äntligen lärt mig att tycka om sherry.
Kanske inte viktigt på ett världspolitiskt plan, men lite kul på ett personligt. Lite.
Mandlarna var populära hos alla närvarande.
Både Lena och J skulle jobba dagen efter, så det blev en lugn och tidig middag.
De båda herrarna kunde dock förse sig med något extraglas sherry!
Tänk vad rymliga dagens kök är om man jämför med köken under uppväxten på 70-talet.
Vi är fortfarande kvar, men strax väntar tunnelbana, tåg och buss. Nära två timmar till, alltså.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar