Dagens skola...

 Jag lovordade ju skolan av idag i söndagens inlägg med anledning av att barnen får lära sig att prata inför folk. Jag vill även lovorda att man numera även får eloge om man är duktig i andra ämnen än gymnastik. När Anders och jag var små var det helt ok att höja den sportige till skyarna - den valdes först på gymnastiken etc. Ve den som excellerade i något mer teoretiskt ämne - där skulle vi alla vara lika. Blev vi klara tidigare i ett ämne fick vi rita, läsa en tidning eller spela kort tills övriga barn var klara.

Så är det inte idag. Arvid är väldigt road av skolan och han ÄR verkligen helt suverän på matematik. Inte nog med att han får uppgifter från högre årsklasser då han är färdig med det han ska - han fick dessutom mottaga ett pris för sina färdigheter i skolans aula, ur studierektorns hand, tillsammans med andra barn som hade visat på speciella färdigheter inom andra områden. Alla barn ska få utmärkelser innan årskurs nio är till ända - detta vara första gången för fyrorna i skolan. Sedan kan ju inte alla barn briljera inom något specifikt ämne, men då kan de ha imponerat inom andra områden...

Dessutom skulle de skriva något positivt om varandra i klassen som de sedan har fått ta del av i klassrummet.

Mayador - en god spansk cider!

Mayador Cider, Spanien, nr 1823, 53,80 kr
Har blivit riktigt förtjust i denna spanska cider, som är gjord på äppelsorterna regona, solarina, verdialona och perico.
Äppelsorterna som används vid cidertillverkning kan delas in i syrliga, söta och bittra. I Mayador är 50 % av äpplena syrliga, 25 % bittra och 25 % söta.
Cidern har lagrats i kastanjefat.
I doft och smak hittar vi mogna, nästan lite bruna äpplen. Lite av den ton som man förknippar med just Spanien. Ja, jag tänker främst på sherry och gammal vit rioja. En oxiderad ton, kort och gott.
Men det är den ljuvliga doften av unken gammal ost som får mig på fall - underbart! Lena blir lika avskräckt som jag bli förtjust. Så denna cider får jag allt dricka på egen hand - tur att alkoholhalten endast är 5 %!

Luciafirande

 I Sigrids skola är det tvåorna som går luciatåg.

Eftersom kvaliteten på våra bilder var så usel tänkte jag att jag törs visa er bilderna - då är det ju bra att man inte ser enskilda ansikten men väl kan ana stämningen.

 Sigrid gick fram och läste om andra advent. Hon gjorde det så avspänt och tydligt - både Anders och jag svällde åt alla ledder i pur stolthet.

Sigrid är en väldigt framåt och trygg liten tjej. Samtidigt måste jag ge en eloge till dagens skola  - de låter verkligen barn få lära sig att presentera saker inför folk, de lär sig retorik redan i lågstadiet.

En sak som de kommer att ha glädje av resten av sina liv.

Julbord på Stallmästaregården....

 Det märks att restaurangerna har bemödat sig med att skära mindre munsbitar av alla rätter numera så att gästerna inte överlastar med matsvinn som resultat.

 Vilket är bra!

 Det är alltid kul att titta vad de har hittat på för att få litet tankar till vår egna julafton...

 Jag är egentligen mest förtjust i sill- och laxborden...

...även om jag testar allt annat också. 

 Såg väldigt aptitligt och inbjudande ut.

 

Den mesta maten var uppdukad på dukar av säckväv. 

 Servettbrytningen var av det enklare slaget.

Veckans servettbrytning: Stjärnan/Julstjärnan

Förra veckans dukning pryddes av stjärnan - en väldigt praktfull servettbrytning tycker jag själv.

Julstjärnan

Bryt servettens sidor så att de möts på mitten.
Bryt servetten som ett dragspel.
Bryt in de övre kanterna 90 grader in i servetten.
Gör likadant med samtliga "övre" kanterna.
Dra samman servettens centra och sprid ut hela servetten.  

Veckans vintips: Masi Riserva Costasera 2008

Masi Riserva Costasera 2008, Venetien, Italien, nr 99581, 469 kr
Almanackan anger att det är december månad och landskapet är täckt av ett snötäcke som gör en rofylld i sinnet. Omständigheterna är som gjorda för en mustig gryta och en efterföljande osttallrik med ett gott amaronevin som sällskap!
Masi har många olika viner att erbjuda - den här lördagskvällen föll valet på Masi Riserva Costasera 2008.
I doft och smak hittar vi inslag av russin, kanel, vanilj och kakao. Den höga alkoholhalten gör vinet i det närmaste eldigt som ett portvin. Ställer lite krav på maten till vinet.
Kanske inte Masis mest prisvärda vin egentligen, men mycket gott en mörk och mysig decemberkväll!

Veckans druva: Petit courbu

Petit courbu är en vitvinsdruva som odlas i sydvästra Frankrike. Den blandas ofta med andra druvsorter i de viner i vilka den dyker upp. Dyker petit courbu upp på egen hand kan den uppvisa stor finess och kan då beskrivas som en blandning av viognier och riesling.
Alain Brumont, som är mest känd för sina sträva rödviner gjorda på druvan tannat, är en av ganska få producenter som gör vin på petit courbu.
Viner gjorda på petit courbu blir ofta aromatiska med inslag av citron, honung och lite blommor.
Odlingsarealen av druvsorten i Frankrike är på uppåtgående, men befinner sig fortfarande på blygsam nivå.

Veckans dukningsdetalj: Bestick

 Det var först då nysilvret hade nått ut ordentligt på marknaden hos borgarklassen under 1800-talet som alla dessa olika bestick kom på allvar. Tidigare hade gästerna med sig egna bestick till middagar.

Att skedarna emellanåt placerades upp och ned var för att visa att det var äkta silver så att gästerna skulle kunna se stämpeln...

På vardera sidan om tallriken - förrättsbestick längst ut, följt av soppsked, fiskbestick och köttbestick.

Efterrättsbesticken är dolt under den stora servetten men ligger tryggt över tallriken.

Vinerna vid vår egna Nobelmiddag (Veckans vintips)

Det blev tre olika viner till vår egen Nobelmiddag. Ja, vi hade nosat på flaskorna redan under fredagskvällen - vi ville ju inte däcka helt på lördagskvällen!

Vitt vin till de inledande rätterna:
Clos Floridene 2013, Bordeaux, Frankrike, ungefär 200 kr
Vit Bordeaux tillhör den där kategorin av viner som inte dricks så ofta men då de dricks ger upphov till tankar som "Vad gott! Att vi inte dricker det här oftare?" Dessa tankar dök upp även denna kväll.
För vita bordeauxviner är det druvsorterna sauvignon blanc, semillon och muscadelle som är tillåtna.
Sniffi glaset leder tankarna direkt till sauvignon blanc - det är tydliga aromer av fläder, krusbär, nässlor och gräs. Det är som en sauvignon blanc från Nya Zeeland i sin tydlighet.
I smaken går doften igen. Men vi lägger till citrus och gröna äpplen. Ett mycket friskt och gott vin!

Rött vin till de senare rätterna:
Château Faizeau Montagne-Saint-Emilion 2010, Bordeaux, Frankrike, ungefär 200 kr
Vi håller oss kvar i Bordeaux när vinets färg går från vitt till rött. Saint-Emilion ligger på den högra stranden.
Det är ett strävt och koncentrerat vin vi har att göra med. Mycket smak och tydliga tanniner. Mörka bär, örter, lite tobak. Gott, men saknar lite av den personlighet som behövs för att man ska fundera på att köpa det igen.

Sött vin till efterrätterna:
St Stephan´s Crown Tokaji Aszu 5 Puttonyos 2010, Tokaj, Ungern, nr 12905, 154 kr
Tokajer kanske passar som bäst till glass med hjortronsylt. Men fungerade även bra till kvällens mer chokladdoftande efterrätter.
I doft och smak hittar vi tydliga inslag av apelsinmarmelad och aprikoser.
Egentligen tycker vi nog bättre om sauternes - fast tokajer är en annan typ av dryck som fyller sin funktion den också. Gott!

Årets Nobelfest - en niorätters (9!!!) middag

Att Nobelfestligheterna var en lördag detta år passade oss ypperligt. Vi anordnade en egen liten Nobelfest hemmavid.

Meny

Skagenröra

Kräftsoppa

Fattiga Riddare

Fiskrulader med vitvinssås

Varma smörgåsar med skinka , ananas och ost

Äpplegranité

Chokladbollar

Chokladpudding med mynta

Snurrkakor

Kaffe och Avec

Vinerna kommer Anders med vid ett senare inlägg.

 Många rätter skulle göras för att vi skulle nå upp till antalet nio (vi hade tänkt oss 12 4 rätter vardera rätter - men mättnad och tidsbrist fick oss på andra tankar).

Här håller Arvid på med sina chokladpuddingar med mynta.

Jag håller här på med Kräftsoppa 

Kräftsoppa

1 pkt kräftor
3 msk smör att steka i
3 krossade vitlöksklyftor

5 gula lökar, skalade och finhackade
2 störa fänkål tärnade
1 kg morötter, skalade och tärnade
2 msk tomatpuré

1 l vatten 
2 l hönsbuljong
3 dl vitt vin
5 dl grädde
1/2 tsk cayennepeppar
Tina och rensa kräftorna. Hacka och fräs skalen i smör i en gryta. Häll på vatten och låt koka 30 min. Fräs grönsakerna i en annan gryta. Späd med buljong och vin.  Låt koka ca 60 min. Sila bort kräftskalen och hällvätskan som kräftskalen kokat över grönsakerna i andra grytan.  Häll i grädden. Mixa till en slät soppa. Smaksätt soppan med cayennepeppar och salt.

 Snurrkakorna var kanske kvällens mest arbetsintensiva rätt (och hon slet verkligen hela tiden)- de tog sådan tid att Sigrid fick svårt att hinna med sina två övriga efterrätter - ena strök vi. Den andra (chokladbollarna) erbjöd sig Anders att stiga in och göra. 

 Här står de så och arbetar...

 Hela köksbordet var fullt av olika kokböcker och ingredienser - själva upplägget vill jag verkligen rekommendera - barnen (8 och 10 år) ansvarar verkligen för sina rätter. dessutom är det väldigt roligt att arbeta alla fyra i köket samtidigt. Mysigt. 

 Här steker Arvid sina fattiga riddare.

 Bordet är 3 meter långt och 1,3 meter brett - endast Anders når över hela bordet samtidigt utan någon större ansträngning.

 Arvids chokladpuddingar med mynta.

Vi såg nobelmiddagen som en generalrepetition inför nyåret - då vi har tänkt ha 17 rätter. En sak som vi nu insåg var att det måste vara små smakportioner - Anders inbakade oxfilé strök vi i sista sekund då vi insåg att vi helt enkelt inte skulle orka....

 Mina fiskrulader (rödspättor virade runt lax, kryddade med dill och ugnsbakade i 150 grader C tills de var färdiga) med vitvinssås var ganska lättsmält och lagom i sammanhanget

Vår största vita linneduk hade legat i mangeln över natten. Servettbrytningen, stjärnan, hade jag fixat kvällen innan  - servettbrytningar blir ofta bättre om vecken får ligga till sig ett tag.

Besticken längs med tallriken  låter onekligen antydan att många rätter kommer att intas; någon form av förrätt, soppa, en fiskrätt och så en kötträtt (det var denna vi insåg att vi inte skulle mäkta med). Ovan tallriken skymtar efterrättsbesticken. 

 Ljusstakarna ska ju inte bara stå där - det bidrar till stämningen om ljusen tänds också...

Sigrid var noga med att klä upp sig med en fotsid klänning. Det inspirerade även oss andra.

Arvid satte på sig kostym och även Anders och jag styrde upp oss. 

 Framdukningen och borttagning av respektive rätt sköttes av den som hade gjort rätten. Detta gjorde att man ganska ofta kunde passera som gäst och bara sitta still på sin stol. Mycket trevligt. 

Arvids fattiga riddare bestående av formbröd som han doppat i ägg, kanel och mjölkblandning och stekt i smör.

  Här serverar Arvid en av sina rätter. det var ganska varmt i rummet varför både far och son lättade på kavajtvånget...

 Visst hade vi även prisutdelning. Sigrids gamla docka fick agera kunglighet. Fyra priser delades ut.

Sigrid: Litteraturpriset

Arvid: Fredspriset

Anders: Kemipriset

Lena: Ekonomipriset

Granité i olika former är en höjdare då många rätter ska intas. Lägg in et frukt i frysen kvällen innan.

Tag ut och riv med rivjärn ned i små glas och servera direkt. 

Några ytterligare rätter och vi var alla ganska redo för att inta horisontalläge.

Men en mycket trevlig middag vars upplägg varmt rekommenderas.

Servettbrytning: Fyren

Veckans vintips: Thummerer 2013

Thummerer Egri Bikavér Classicus 2013, Eger, Ungern, nr 2600, 89 kr
Ungerskt rödvin gjort på kekfrankos, cabernet sauvignon och merlot. Om ni inte känner igen den första druvsorten är den mer känd som blaufränkisch. Fortfarande obekant? Ja, jämfört med cabernet och merlot så är den ju en tämligen okänd druvsort oavsett namn.
Egri bikavér betyder tjurblod från Eger. Enligt sägnen ska turkarna, som belägrade Eger, ha blivit skrämda av ungrarnas rödfärgade skägg. En röd färg som man trodde komma från tjurblod. Men egentligen hade ungrarna bara styrkt sig med det lokala rödvinet.
Sant eller inte - efter 39 dagars belägring fick turkarna ge upp trots att de var fler till antalet.
Tillbaka till ordningen! I doft och smak hittar vi i detta vin inslag av svarta vinbär (cabernet!), mörka bär, choklad och moccapastiller. Ett gott och rustikt vin i all sin enkelhet!

Veckans druva: Perricone

Perricone är en rödvinsdruva som har sitt ursprung på Sicilien. Perricone har misstagits för flera andra druvsorter utan att ha kunnat knytas dessa. Dock har nyligen gjorda DNA-analyser visat att perricone och sangiovese.
På Sicilien är det på den nordvästra sidan som perricone odlas.
Perricone dyker dels upp i viner på egen hand, dels tillsammans med nero d´Avola.
Viner gjorda på enbart perricone får ofta fina tanniner och något bittra inslag. Körsbär och choklad dyker ofta upp.