Veckans druva: Primitivo

Primitivo är en rödvinsdruva som förknippas med Apulien i södra Italien.
År 1799 omnämns primitivo i en skrift av Francesco Filippo Indellicati. Primitivo tros här ha en koppling det latinska primativus, först att mogna. I skriften stod den som primativo. Först 1860 är stavningen primitivo.
Primitivo är identisk med Kaliforniens zinfandel. Vad finns att säga om zinfandels historia?
Ja, en del amerikaner har hävdat att zinfandel är av amerikanskt ursprung, men så är inte fallet.
Andra teorier gör gällande att ungraren Agoston Haraszthy introducerade druvsorten under 1850-talet. Felaktigt, det också.
Redan under 1820-talet hade George Gibbs odlingar av zinfandel på Long Island.
Men kopplingen till primitivo då? År 1967 var Austin Goheen i Apulien och tyckte då att primitivo uppvisade likheter med zinfandel. 1972, innan DNA-analyser, gjorde man ändå troligt att det var samma druvsort.
Amerikanskt motstånd fanns men 1994 kom så beviset - DNA-analys gjord av Carole Meredith och John Bowers gav tydligt besked. Amerikanska intressenter har överklagat utan framgång.
Fortsatta DNA-analyser visar att druvsorten ursprungligen kommer från Kroatien och där har namnet tribidrag. Se där!
Viner på druvsorten kan smaka lite olika, men fylliga viner med mörka bär och örter är inte en ovanlig tolkning av druvan.

Veckans vintips: Guigal Côte-Rôtie Brune et Blonde 2013

Guigal Côte-Rôtie Brune et Blonde 2013, Côtes du Rhône, nr 71498, 429 kr
Rött vin med Guigal i Rhônedalen som avsändare. Brukar betyda att man kan lita på att vinet är bra - det gäller även detta vin.
Rubinröd färg med dragning åt det mörkare hållet. Örter, röda vinbär, björnbär och diskret, men ändå noterbar, vanilj. Strävhet och syra finns där på ett behövligt sätt, men är samtidigt mjukt avrundade.
96 % syrah och 4 % viognier. Mycket gott till en kraftigare kötträtt!

Veckans druva: Tavkveri

Tavkveri är en rödvinsdruva med ett ursprung i regionerna Kakheti och Kartli i Georgien.
Viner på druvan blir av lättare karaktär med en trevlig friskhet. Ofta får de inslag av körsbär.
Viner görs dels i en mer modern stil, dels enligt gamla georgiska metoder.
Inte bara rödvin utan även rosévin görs på druvan.

Veckans druva: Nero d'Avola

Nero d'Avola är en rödvinsdruva med ett ursprung på Sicilien. Förmodligen kommer den från staden Avola på öns östkust.
Fast det där med ursprung är inte alltid så lätt - ett antal, inte sällan motsägelsefulla, teorier florerar ofta.
Året var 1696 då den sicilianske botanikern Francesco Cupani i skrift beskrev druvsorten - dock under namnet calavrisi, vilket är den lokala dialekten för calabrese. Kanske då att druvsorten har sitt ursprung i Kalabrien? Nej, är det inte istället så att calavrisi är en förvanskning av caia-Avola, druvan från Avola? Ja, teorier finns.
Nero d'Avola, den svarta från Avola, är i det officiella italienska druvregistret registrerad som calabrese. Dock används calabrese även för andra druvsorter. Av den anledningen är nero d'Avola ett mer entydigt namn.
Ja, hur var det nu med ursprunget? DNA-analyser visar att många olika kloner av druvsorten finns på Sicilien, vilket troliggör ett sicilianskt ursprung.
På Sicilien är nero d'Avola den mest planterade rödvinsdruvan - den odlas inte bara i området kring Avola utan över hela ön.
Tidigare förekom en noterbart export av nero d'Avola till Italienstan mest namnkunniga vinområden - druvsortenså mörka färg var attraktiv.
Idag står den stadigt på egna ben och ger upphov till viner med djup färg, tydlig fyllighet, strävhet som märks och hyfsat med syra. Söt choklad och plommon dyker ofta upp.
Nero d'Avola dyker även upp i blandningar med exempelvis frappato, nerello mascalese och perricone. Även cabernet sauvignon och merlot kan dyka upp.

Veckans druva: Aglianico

Aglianico är en rödvinsdruva som odlas i södra Italien. En envis sägen gör gällande att aglianico har ett grekiskt ursprung, men det får anses vara just - en sägen. Det var 1581 som Giambattista della Porta i en skrift gjorde en koppling mellan hellanico, grekisk, och aglianico.
Nej, ursprunget till namnet aglianico kommer med större sannolikhet från det spanska ordet llano, slätt. Rent uttalsmässigt ligger det närmare aglianico då lla uttalas glia vilket leder tankarna till aglianicos dialektala namn a glianica.
Språkhistorik i all ära - men inte heller DNA-analyser visar någon trolig koppling till Grekland.
Aglianico uppvisar vid DNA-analyser släktskap med flera andra druvsorter i Kampanien och Basilicata - vilket brukar vara ett tecken på ett troligt ursprung i området i fråga.Och det är just i Kampanien och Basilicata som vi hittar odlingar med druvan. Den odlas ofta på lite högre höjd  (200 till 600 meter).
Viner på druvan blir ofta mörka, koncentrerade och sträva. Syran är tydlig.
De lämpar sig väl för lagring. Inslag av choklad och plommon är vanliga.
Ibland går dessa viner under benämningen "Söderns barolo" för att betona likheten med Piemontes sträva och syrarika rödviner.

Födelsedagsparty med middag på ångbåten Carl Philip

 Min väninna sedan studietiden, G J-F bjöd in till förfest i Mälarhöjden, middag på ångbåten Carl Philip och efterfest på ett tak tillhörande något av stadens centralare hotell. Så kanonfint ordnat! Så enormt trevligt!

Först litet bubbel och snacks i hemmiljö. Övriga familjemedlemmar hade transporterats till en biolokal. 

 Hon höll ett jättefint tal om hur alla vi 25 gäster hade kommit in i hennes liv. Hon hade uttryckligen bett oss väninnor att komma - det var inte hela våra familjer. 

Hemmavid frågade både Anders, Arvid och Sigrid förvånat då inbjudan kom: "Va, är det bara Du som är bjuden?" - Jepp!

 Sedan traskade vi 200 meter till en ångbåtsbrygga.

 Solen lyste vackert.

 Alla var verkligen på topphumör.

 Ett mysigt sorl hördes i hela lokalen. 

 Båten passerade bla Drottningholm.

 Chokladfondant!

 Efterfest där G. bjöd på mer bubbel!

Vilken höjdarkväll - sååå trevligt! 

Vinprovning med grannarna

Vi har några grannfamiljer som är riktigt trevliga. Från början när vi flyttade hit umgicks vi ganska intensivt mellan målarfärgshinkar och byggmaterial. Även om det mest intensiva umgänget har klingat av pratar vi gärna då vi ses.

Nu hade vi bjudit in dem på vinprovning.

 Jag står och beskådar det dukade bordet.

 Sigrid stod för två provningar under kvällen: Äppel-/pärondryckesprovning för barnen och chokladprovning för alla runt bordet. 

 Jag hade anordnat två flighter med rosé för de vuxna:
Flight 1:
Mulderbosch Nr 6077, 2017 Sydafrika , Western Cape , Coastal Region 89:-
Les Lauzeraies Nr 2724, Tavel , 2017 Frankrike , Rhonedalen , Côtes du Rhône , Tavel
Bara Anders gick bort sig. Han var helt övertygad om att jag valt de två dyraste vinerna först. Åtminstone var det hans förklaring...

Flight 2: 

M de Minuty Nr 2590, 2017 Frankrike , Provence , Côtes de Provence 

Txomín Etxaníz Nr 99224, 2017, Spanien , Getariako Txakolina

Redan den extremt ljusa färgen på Minity gjorde att deltagarna tog det. Sedan började en deltagare fylla på fel i fel glas och gick därför bort sig, men då var själva provningen redan över.

Sigrid håller på att arrangera sin provning för barnen tre olika päron- och äppeldrycker.

Det dyraste vinet dök upp först efter provningen. För att det var så trevligt och det kändes snöpligt att gästerna skulle gå hem...Summerhill Nr 72495, Gewürztraminer, 2015 Kanada, British Columbia, Okanagan Valley 228:- 

Därefter testades en chokladlikör..

Fredagskväll övergick i lördagsmorgon...

Sigrid hade anordnat en liten chokladprovning för alla gäster. Tre olika Marabou sorter - jag var den enda som gissade fel...

Rolig dukning i rosa, vitt och rött samt jugend detaljer

 Vi hade bjudit hem grannarna på vinprovning i går kväll. Tidigare under sommaren har vi skämtat en del om våra jätteplastfåglar som inköptes under Sicilienresan. Det kändes helt rätt att låta dem pryda bordet. 

Lägre vegetationen på bordet utgjordes av mindre fåglar i vit metall samt ost/fruktknivar i knivställ som hålls av kvinnor i jugendstil.

 Jag hade köpt sex blombuketter. Olika nyanser av röda rosor. 

 Det blev väldigt fint i jardinjärerna. 

 Servetterna var brutna som tulpaner.

 Ljusen var röda. 

 Även selterglas gick i rött!

Första dagen och första dagen på sista året i mellanstadiet...

 

Äppelmos...

Såvida vi inte får en enorm lust att plocka lika många fler äpplen som vi nyligen har lyckats få ner så är årets äppelmosproduktion färdig!

 Fyra träd överfyllda med äpplen...

 ...en del av skörden...

Mellantid.

 Sigrid visade sig vara en stjärna på att köra maskinen!

 Utan gnäll arbetade hon metodiskt!

 Ibland behövde vi en liten paus i arbetet.

 Liten och liten, vi höll på att tappa bort Arvid i skogen. Ganska mycket ångest där ett tag!

 Åter vid maskinen!

 Nog borde vi klara nästkommande års konsumtion av äppelmos?

Besök hos min pappa...

Min pappa har inte tagit mammas bortgång särskilt bra. Han säger själv att det är jobbigt. Han har åkt skytteltrafik mellan olika sjukhus sedan dess. Han har röntgats och alla möjliga prover har tagits. Han är kärnfrisk! Ja, han fick en kraftig hjärnblödning 1989 med halvkroppsförlamning och afasi som följd. Men bortsett från det har det ändå fungerat hyfsat bra. Under omständigheterna. Tills nu då.

Han åkte in till Akademiska i början av en vecka i augusti för att hemtjänsten (han är nu 85 år - fick hemtjänst vid 84)hade svårt att väcka honom.

Syrran hade varit i kontakt med sjukhuset och han skulle åka hem samma dag sade hon.

På lördagen samma vecka åkte jag hem till honom. Han hör extremt illa varför det är uteslutet att ringa innan, dessutom har hans rörlighet försämrats kraftigt under senaste månaderna. 

Väl där kunde jag konstatera att ingen pappa fanns i hans hem. Var fanns han?

Han är inte senil så är han inte hemma är det ingen förvirrad handling. Ute och handla själv har han inte gjort sedan i våras.

Jag befarade det värsta. Hade han dött? Varför hade ingen meddelat mig? 

Fick inte tag i syrran. Ringde Akademiska Sjukhuset i Uppsala - den sista punkt jag kände till var akuten på det sjukhuset - nope ingen pappa. Och på sjukhuset får man inte söka allmänt på eventuella patienter om de alls finns kvar. Jag ringde till några avdelningar på sjukhuset, men till slut tappade jag både ork och fantasi om vilken avdelning han rimligen kunde befinna sig på.

 Vad göra? Skulle jag bara åka hem? Men hur skulle jag då få veta hur pappa mådde? 

Jag satte mig rakt upp och ned på en stol och funderade varefter jag ringde kommunens närsjukvård på måfå, där hade han varit några veckor i juni. 

DÄR VAR HAN!!! Pust!

Jag skenade iväg till sjukhuset. Och fann han var ute och fingick med rullatorn i sjukhuskorridorerna. 

Den lättnad jag kände då jag fick syn på gubben är svår att förmedla!

Lilla pappa!

Middag hos vänner i Uppsala

 Ungefär varannan månad har det blivit att vi träffas två familjer och lagar mat ihop. 

Från början var jag och D. kollegor. Vi trivdes så bra ihop att vi började umgås privat. Faktiskt var det nog hon som fick mig att börja tänka på att kollegor kan ju vara mer än kollegor. Vilket resulterade med vinprovarkvällar med vissa kollegor och middagar med andra. Med vissa både ock. Det kan vara väldigt kul att ses under nya former och konstellationer. Då det funkar.

 Nåväl. För att vi ska hinna träffas har vi klurat ut att vi kan laga maten tillsammans. Så slipper någon stressa så mycket. Och vi hinner ses under en längre tid.

Denna gång måste jag erkänna att värdfamiljen hade gjort allt grovgörat! Det var ett riktigt glidarkockliv vi förde. Men vi tog oss väl ut i våra medhavda förkläden, inte sant? :D

 Lille N. var litet bly från början. Men det släppte ganska snart. 

Anders i sitt förkläde.

 

 Råbiff hade jag aldrig ätit tidigare...mycket gott! 

 Litet champagne medan vi lagar maten gör ju onekligen att den rätta känslan infinner sig. 

 Smörgåsar med kantarellfräs och västerbottenost.

 Minipizzor .

 Vad händer här? 

 Vaskar han vin?

 Jag har satt på mig förkläde så ordentligt - men vad gör jag? Annat än att dricka vin? 

 N. är redo!

 Jag informerar Sigrid om något viktigt!

 De tre äldre barnen har intagit stolsryggarna på sina platser. 

 N. går ut hårt med filmtime i väntan på att äldre middagsdeltagare ska sätta sig.

En väldigt stark chilisås spelade roll under kvällen. Den skulle vara 900 gånger starkare än jalapeno...De flesta av oss testade en knivsudd...någon testade en väl tilltagen tesked...Jag kan säga att den som valde teskedsstorleken kom att ringa in kvällen i före och efter chilitestet. Samme person gav ordet pannsvett bokstavligen, ett nytt ansikte. Denne person försökte desperat se oberörd ut, medan pannsvetten formligen sprutade...Jag led, litet, med vederbörande... :D 

 Diskussionerna dog aldrig ut. Med tanke på att den tre procentiga mjölken står på bordet tör jag hävda att chilitestet nyligen har genomförts. Vatten hjälpte inte för att neutralisera hettan - men standardmjölk fungerade bra!

 Efterrätten gjordes av barnen.

 Med ganska mycket assistans av värdinnan.. 

 Vad gör vi?

 Intressant är det!  

Lagom före midnatt började vi inse att vi ju skulle hem.

Stort tack för en otroligt trevlig kväll!