Dukning tema Sydafrika!

Temat var Sydafrika.

Flaggspel, servetter och stolsryggsluvor gick i landets färger.

Grundorsaken till temat var ett gammalt ormskinn som min pappa hade köpt på någon av sina resor under 50-talet.

Oklart om han hade köpt det i Sydafrika eller i Argentina eller i...

Det försvann i någon låda under något år. Men så i somras hittade vi det igen...

Iro Buku kuberna fungerar bra i temat då jag gjorde dem i sydafrikanska flaggfärgerna, även om jag inte riktigt tänkt på det då.

Ett zebrafärgat tyg är köpt enbart i dekorativt syfte.

Förutom flaggfärgerna tänkte jag savann och vilda djur.

Jag ångrade att jag hade gett bort barnens leksaksjur, men det är lätt att vara efterklok.

Pappa köpte ganska många souvenirer under sina år till sjöss. En svart elefant har jag sparat och den kom väl till pass.

Jag har köpt på mig en och annan uppsatsskål med olika djur på foten.

Duken var ljusgrön och ljusen likaså - savannen.

Jag blev själv väldigt nöjd!

Kungsleden som stegräknartävling....

Mååål!

Vad vi har gått!

Egentligen skulle tävlingen pågå till 19 november, men alla 7 medlemmar i mitt lag har stegat på så infernaliskt att vi gick i  mål igår, 7 dagar för tidigt.

För mig har dessa bilder från Kungsleden inte haft någon påverkan - däremot STEGRÄKNAREN!!

Förutom min dagliga joggingrunda (7 km, 7 dagar i veckan) har minsta lilla handlingsärende fått mig att trava ganska många gånger till affären.

Min tennisträning har också fått en skjuts, då all träning har gått att omräkna till steg...

Men jag har inte varit värst i mitt lag, tvärtom jag placerade mig någonstans i mittfållan. 

En perfekt tävling såhär i coronatider dessutom.

Veckans vintips: Malleolus Emilio Moro 2017

 Malleolus Emilio Moro 2017, Ribera del Duero, Spanien, nr 92470, 299 kr

Fylligt, strävt och kraftfullt vin från spanska Ribera del Duero. Druvsorten är tempranillo och tänker ni då på Rioja så är ju det korrekt - druvsorten är densamma. Men vinerna från Ribera del Duero är mer av kraftpaket jämfört med vinerna från Rioja.

I doft och smak hittar vi inslag av svarta vinbär, kaffe, kakao och vanilj. Ett mycket gott vin!

Ljusslingor på balkongen...

Våra nya fina balkonger skapar nya måsten.

Bland annat att förgylla dem med ljusslingor.

Då de såg ut som ovan, med en balkongsektion som hade trillat ner, ville vi ju inte direkt dra uppmärksamheten till balkongen.

Tvärtom.

Men nu.

Ända sedan en elolycka i barndomen, som slutade väl men renderade i sömnad av hand på sjukhus, har jag varit riktigt rädd för elektricitet. 

Byter aldrig lampa utan att stänga av huvudströmmen först...

Nå nu tog jag mod till mig - elslingan skulle upp helt enkelt.

Och visst blev det fint.

Druvan och vinet 1: Tempranillo; Malleolus Emilio Moro 2017

Tempranillo 

Den tidigaste datering för när denna rödvinsdruva omnämns i skrift första gången sträcker sig så långt tillbaka som till 1200-talet. Då med hänvisning till det spanska området Ribera del Duero. Dock kanske man ska vara lite försiktig. Temprano är spanska för tidig - kan det vara tidigt mognande druvor i allmänhet som avses? Nästa gång druvan dyker upp är 1513 - då under synonymen aragonés. Men denna synonym gäller för garnacha också. Känns inte helt säkert. Den första gången druvsorten tempranillo med säkerhet omnämns i skrift får därför bli år 1807. Då med hänvisning till områdena Rioja och Navarra.

Tempranillo är mycket av en iberisk angelägenhet. Och mest förknippas den med Spanien. Men den odlas även i Frankrike, Italien, USA, Kanada, Mexico, Argentina, Australien och Nya Zeeland - och Potugal då förstås. Men nu backar vi tillbaka till Spanien där den är den mest planterade rödvinsdruvsorten. Den finns över hela landet med undantag för längst upp i norr och längst ned i söder.

Viner på druvan har tydliga (men ofta av ålder avslipade) tanniner, stundtals lite låg syra och inslag av örter, läder, tobak, jordgubbar. Denna beskrivning gäller främst vinerna från Rioja - ofta bidrar den tid de får tillbringa på fat av amerikansk ek. I Ribera del Duero finns odlingarna på högre höjd och här blir vinerna mörkare, strävare och fylligare. Här är faten ofta gjorda av fransk ek.

Att hitta ett vin från Rioja i en blindprovning är ofta möjligt. Att hitta tempranillo, och då utan för mycket kontakt med ek, är en helt annan femma. Frågan blir som så ofta: Vad är druvkaraktär och vad är effekter av vinframställningen?

Malleolus Emilio Moro 2017, Ribera del Duero, Spanien, nr 92470, 299 kr

Detta vin får med sin mörka, fylliga, sträva och syrarika framtoning bli ett bra exempel på hur viner från spanska Ribera del Duero smakar. I doft och smak hittar vi inslag av kryddor, svarta vinbär, kaffe, peppar, mörk choklad och vanilj. Strävheten är påtaglig och vinet kräver mat som ger en god match. Potatisgratäng och oxfilé fungerade utmärkt!

Fars dag

Vilket omtänksamt firande jag bjöds på! Kapten Haddocks ordbok var en klockren present.

Pannkakor, smoothie och chokladbollar var lika mycket mitt i prick det också!

Tack Sigrid, Arvid och Lena för det fina firandet!

Planerna för nyårsdukningen är igång....

Sigrid och jag har redan börjat fundera på nyårsdukningen så smått.

Så fick jag se de fåglar som väninnan D. hade beställt från ett företag.

Så fina.

Vill också ha.

Beställde ett gäng.

Sedan var Sigrid och jag i valet och kvalet ville vi ha blå eller lila dukning till nyår?

Vi beställde båda alternativenoch ser efter närmare inpå.

Sagt och gjort.

Så igår efter tennisen gick vi och hämtade ut våra paket...

Visst är det väldigt långt kvar till nyår.

Samtidigt tillhör planeringen av en festivitet en stor del av nöjet.

Men först är det tema Sydafrika i pipeline...

Höstmåltid med stekta kantareller på en bädd av jordärtskockor följt oxfilé med bea.....

Efter jobbet tog jag mig till den stora affären litet längre bort med min dramatenvagn. Drygt 8000 steg senare är jag åter hemma med både kantareller, blåbär och oxfilé. Inget av detta kan jag hitta på närmare håll. För övrigt håller basnivån hög nivå i den mindre butiken som ligger nära. Men om man vill ha det där lilla extra så får man gå litet längre.

Till förrätt hade jag blivit inspirerad av vår förrätt på Domtrappkällaren: Mos av jordärtskockor under stekta kantareller. Detta toppat med riven tryffelpecorino.

Jag är svag för bär i salladen. Och blåbär är inget undantag!

Till huvudrätt: oxfilé med stekt potatis och bearnaisesås....

Ja salladen var också sååååå god.

Jag hade tidigare under veckan varit och hämtat ut en vinbeställning som jag hade gömt väl. Anders har örnkoll på vad som finns i vinskåpet. Här gick han bort sig fullständigt. Femtonde gissningen blev rätt: tempranillo från Australien - en ganska ovanlig kombo.

Veckans druva: Tavkveri

 Tavkveri är en rödvinsdruva med ett ursprung Georgien. För att precisera ytterligare är det i regionerna Kakheti och Kartli som ursprunget förmodligen går att finna.

De viner som tavkveri ger upphov till är av lite lättare karaktär. De är friska och körsbärstonade. Till och från görs de enligt den urgamla georgiska metoden med lerkärl, kvevri. Men de görs även i en mer modern europeisk stil. Ibland dyker druvan upp i roséviner.

Går vi utanför Georgien hittar vi odlingar i Azerbajdzjan.

Veckans vintips: Altos Las Hormigas Reserva Malbec 2014

 Altos Las Hormigas Reserva Malbec 2014, Mendoza, Argentina, nr 81151, 129 kr

Ett trevligt vardagsvin gjort på malbec. Malbec leder tankarna till Argentina och detta vin kommer mycket riktigt därifrån.

I doft och smak hittar vi inslag av körsbär, hallon, viol och björnbär. Örter och kryddor finns där. Tydlig fruktighet med en tydlig men kanske lite försiktig struktur i bakgrunden. Ett gott vardagsvin!

Veckans vintips: Brunelli Amarone della Valpolicella Classico 2016

 

Brunelli Amarone della Valpolicella Classico 2016, Venetien, Italien, nr 70259, 463 kr

Vad passar bättre än ruggig höstkväll än en kraftig amarone? Jo, det finns annat som passar utmärkt också - men amarone är en god kandidat! 

I doft och smak hittar vi inslag av körsbär, björnbär och röda vinbär. Tydliga inslag av choklad och vanilj - något jag är väldigt svag för. Lite mindre av den russinton som ofta finns i amaroneviner. Men jag inser att jag i detta fall bara tycker att denna avsaknad är av godo. Bra balans och lång eftersmak. Gott!

Middag på Domtrappkällaren....

När alla gravar var smyckade och försedda med ljus var det dags för oss att äta.

Domtrappkällaren, där vi åt vid både mammas och pappas begravningar, kändes som ett bra alternativ.

Vackert dukat.

Vi fick ett alldeles eget valv att sitta i.

...vilket tycktes göra oss på gott humör....

Anders hade beställt ett rödvin i karaff som jag skulle gissa. Tog rätt direkt. Mer tur än skicklighet bör jag nog tillägga.

Till förrätt hade Arvid och Sigrid beställt en kräftsoppa.

Först fylldes tallriken av kräftor, örter och en majspuré.

Soppan hälldes över detta.

Vi övriga beställde stekta kantareller på en bädd av jordärtskockor och tryffelpecorino.

Moster E. och C. beställde reninnanlår som huvudrätt.

Vi övriga beställde oxfilé tournedos

Skål!

Det var väldigt gott!

Jag beställde crémè brülé med vinkokta päron.

Övriga familjen åt mjölkchokladbakelse med blåbärsmousse.

Vi sov över på hotell i Uppsala.

Även om frukostarnna är halverade jämfört med före coronan så är de imponerande.

Vi satt både länge och väl. Hotellfrukostar ska man njuta av ordentligt.

Vi passade på att handla kläder till Arvid och Sigrid då vi ändå hade så många affärer på trivsamt avstånd.

En liten fikapaus på Landings hann vi också med innan det bar hemåt.