Örbyhus slott och picknick

Sigrid har länge varit extra intresserad av Erik XIVs liv. Jag vet inte riktigt varför, men hans tragiska liv har slagit på en extra sträng hos henne (att hans barn hette Gustav och SIGRID har satt en extra krydda på det hela). Nå, vilket slott vore inte lämpligare att besöka än det där han fick sin arsenikkryddade ärtsoppa - efter 9 års flängande runt om alla fängelsehålor hans bror Johan (III) kunde komma på?

 Helt riktigt - en vacker julidag begav vi oss till Örbyhus slott.

 

 Även om jag (fortfarande) är den ohotade historiegeneralen i familjen måste jag säga att jag tycker att Anders intresse för historia (som var i det närmaste negativt då vi först träffades) har ökat markant över åren.

Han säger själv att detta flängande runt på slott och museum har givit honom mersmak, även om han inte kastar sig över en historiebok hemmavid. Det är en annan sak att se sakerna med egna ögon... Guiden på denna visning var dessutom något alldeles extra - helt suverän - både rolig OCH kunnig.

 Och med detta renässanstak för ögonen är det lätt att försvinna bort. Den stackars Erik kan inte ha haft det för kul i sina tre rum som han hade till sitt förfogande. Bortsett från att vi inte såg något kassett tak där.

 Detta rum ska inte ha förändrat sig alltför mycket sedan Gustav Vasasdagar. 

 Möjligen att ett och annat älghuvud dykt upp på senare tid. 

Guiden sade att visningarna brukar ta en

 

timme plus eller minus en kvart. Efter en och en halvtimme var vi ute igen. Storögda och slagna av historiens vindar!

 Slottet är privat med ett fåtal visningar, detta gör kanske att man tvekar för att ta sig dit. Vilket gjorde att den guidade gruppen var tämligen liten - vilket också påverkade visningen positivt. Ibland på de mer välbesökta slotten tenderar man ibland att känna sig som en skick får som ska snabbvallas mellan rummen.

 Tur i oturen började det regna lagom till vi skulle ha picknick. 

 Ganska snart hällregnade det.

 Precis vid bilen växte ett enormt träd som skyddade mot regnet.

 Så istället för att ta ut picknickduken till gräsmattan, placerade vi oss bakom bilen och åt smörgåsar och pannkakor för glatta livet.

 

En riktigt, riktigt suverän picknick!