Att handeln med orienten märks av att de tidigare tenntallrikarna har ersatts av porslinstallrikar från Kina under 1700-talet.
Sigrid tittar. Det, som vi idag uppfattar som smaklöst, i form av döda svanar och dylikt har försvunnit på 1700-tals bordet. Har ser sakerna inbjudande och goda ut. Konfektbordet står framme i mitten av bordet som skådebröd under hela måltiden.
Kandelabrar i silver omger bordsuppsatsen, som är av porslin. Gaffel och sked ska man bara hantera med fingrar, inte hela handen. Kniven hålls bara i då den ska användas för att skära något med.
Glasen ställs inte fram på bordet, vill man ha mer dryck kallar man på betjäningen som kommer med en silverbricka med ett helt nytt fyllt glas. Man dricker ur och lämnar tillbaka glaset som betjänten får tillbaka och går och sköljer ur...
Nu serveras kalkon, glacerad skinka, blomkål. Man serverade gärna rätter som såg ut som något annat än det var exempelvis en form av fiskbullar som gav illusionen av att vara ankägg.
De olika rätterna bärs bort från bordet en efter en för att trancheras innan de serveras.
Servettbrytingen kallas hovsnibben (och har beskrivits i en blogg nära dig, tidigare...) Servetten ska bredas ut från knät upp till kragen. Först mot slutet av århundrandet blev det regel att lägga servetten i knät.
Brännvinsbordet -under 1700-talet erbjöd brännvinsbordet litet "snacks" för männen. Ur detta kom sedan vårt Smörgåsbord att utvecklas. Damerna serveras då istället bredda smörgåsar och någon fruktlikör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar