Vasaskeppet!

 Vasamuseet är Arvids och Sigrids favoritmuseum. De har även bra koll på Gustav II Adolf, hans närsynthet, att han grundade Sveriges tid som stormakt, hans död i Lützen. Här leker de skeppsbyggare Hybertsson som tar emot kungens beställning om dubbla batteridäck långt efter delarna till skeppet hade sågats ut och börjat byggas, anledningen till att skeppet sjönk så snöpligt var ju just det att det var för smalt - hade alltför många våningar, med alldeles för många kanondäck...

 Karta över Sverige runt 1628.

 Svenska flottan vid samma tid. 

 Arvid och Sigrid testar dykarklockan som användes för att få upp de flesta kanonerna under 1600-talet.

 Kopior av protokollet vid förhören som hölls efter förlisningen. Trots att Wasaskeppet inte klarade ett vanligt stabilitetstest (30 man skulle springa från ena sidan till den andra på övredäck. Man fick stoppa efter 3 rundor, sedan började skeppet röra sig så ostadigt att det var fara för att hon skulle sjunka redan där, i dockan) lät man henne segla eftersom Gustav II Adolf ville ha med henne i sjökriget mot Polen. Eftersom kungen själv godkänt alla mått kunde ingen dömas som ansvarig för förlisningen.

 Restaurangen på Wasamuséet håller den bästa kvalitet. Vi har aldrig ätit bättre mat på något annat museum - och vi har ändå provat ganska många. Att restaurangen håller hög klass är heller ingen engångsföreteelse - det är så varenda gång. Dessutom har de även hög klass på vinerna på glas.

 Fast litet stojig miljö kan det vara.

Det märks att Arvid har blivit äldre. Han hade högläsning av mer eller mindre samtliga skyltar som omgav skeppet. Då han läste om alla figurer längst fram i fören som föreställer romerska kejsare: "Men var inte de tokiga de flesta av dem? Är det verkligen några att ha som förebilder?" Han funderar mycket. Och analyserar. Vettiga och rimliga saker. Vår lille parvel.