Julgranen...

Ett år hade vi vit gran, sedan grön med röda lampor, sedan...

Detta år har vi återgått till gammaldags utseende.

Istället för små lysdioder har vi återgått till ljusliknande belysning.

Förutom några halmbockar går allt dock i rött.

Till nästa år kanske den till och med blir med flaggspel och färgglada kulor (eller pumlor som mamma brukade kalla dem, norrlänskt ord tror jag) i allsköns färger.

Men där är vi inte ännu.

En tågbana tuffar på runt granfoten, på julgransmattan som mamma broderat och som följt mig under hela min uppväxt.

Jul är mycket tradition, det man själv är van vid är på något vis dit man ofta återkommer...Åtminstone i juletid.

Jag gillar exempelvis bäst julmust till julmaten. Skulle aldrig dricka påskmust dock - det var inte introducerat då jag var riktigt liten. Jag gillar kanske inte smaken av julmust heller - kan vara alltför hårt kolsyrat, men det ÄR en del av julen!

Likaså föredrar jag alkoholfri glögg (Blossas jättesöta) framför vinglögg. Mer av tradition än för att smaksensorerna får en jättenjutning.  Det få de kanske men då mer på grund av minnen än av smak!

Getingarna hade uppenbarligen haft ett byggprojekt i granen under sommarmånaderna.