Skogspromenaden, som var på en mil, tog ett tag. Glädjande nog ville både Arvid och Sigrid gå riktigt mycket. Vi tittade på sniglar, passerade hästhagar och, ja, hade det sådär mysigt som man kan ha i en skog en sommarkväll.
Varmrätten vi skulle äta på kvällen var anpassad efter det faktum att vi skulle komma hem sent.
Skulle gå hyfsat fort att laga, med andra ord.
Färdiga potatisklyftor hade inhandlats. Så även ankbröst som jag endast tänkte steka. Till det smörstekt svamp och en sås. Resultatet blev......inte så bra. Alls inte bra!
Potatisklyftorna var smaklösa, ankbröstet smakade sönderstekt lever, såsen skar sig och gick inte att äta. Som tur var hjälpte vinet Echezeaux Grand Cru Mongeard-Mugneret 2001 (cirka 700 kr) oss att glömma den misslyckade varmrätten. Vilket vin! Det fick änglarna att sjunga i kör. Datorer att aldrig mer krångla. Vågen att inte visa för mycket..... Eller någon annan liknade metafor för den som känner för det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar