Sträv fransos möter dilldoftande spanjor

Svärfar kom redan den 22 december och en liten vinprovning första kvällen uppskattas alltid. Av såväl värdpar som av gäst. Den här gången gällde det att skilja ett franskt vin från ett spanskt. Det skulle visa sig vara ganska lätt. Svärfar har en imponerande förmåga att hitta de franska vinerna i våra provningar. Han säger att han bara dricker tetravin när han dricker vin själv. Fast jag undrar jag...
León Dormido 2007, Rioja, Spanien, nr 92039, 149 kr
Även om det här vinet känns modernt så är det en nästan övertydlig Riojakaraktär som möter en när man tar den första klunken efter att ha sniffat på vinet. Vanilj och dill! Måste vara det spanska vinet!
Lena och jag uppskattade vinet, svärfar gjorde det inte.
Vinet tillhör det tillfälliga sortimnetet och finns att få tag på i ett antal butiker runt om i landet.
La Bastide Blanche 2009, Bandol, Provence, Frankrike, nr 2262, 139 kr
Ett franskt vin på den sträva och björnbärsdoftande mourvèdredruvan. Varken Lena eller jag verkade vara på humör för sträva viner denna kväll. Detta tillsammans med det faktum att vinet gott skulle kunna ha sparats ytterligare några år gjorde att vinet inte kom till sin rätt. Vi har dock druckit det tidigare och uppskattat det, så vi ska inte döma ut det. Svärfar blottade sin frankofila läggning och njöt av vinet i fulla drag!