Veckans druva: Tempranillo

Tempranillo är en rödvinsdruva med ett spanskt  ursprung. Kanske att den rent av är Spaniens mest kända druvsort? Namnet går att härleda till det spanska temprano, som betyder tidig. Och tidig är precis vad tempranillo är när det gäller mognad.
Redan under 1200-talet omnämns las tempraniellas i skriften Libro de Alexandre. Men om det explicit rör sig om just tempranillo eller om det är andra tidigt mognande druvsorter vet man inte säkert. Ett litet hopp fram till år 1513 och les tempraniellas dyker upp igen - denna gång i en skrift författad av Gabriel Alonso de Herrera. Även denna beskrivning är lite för vag för att med säkerhet knytas till tempranillo. Så den första gången som tempranillo med säkerhet omnämns som just tempranillo får bli år 1807 - det är detta är som Clemente y Rubio beskriver en druvsort som förekommer i Rioja och Navarra.
Tempranillo förekommer i olika kloner runt om i Spanien. Dessa kloner är inte så värst olika varandra vilket i sig kan indikera en snabb mutation från ett från början fåtal kloner.
En teori gör gällande att munkar från Bourgogne införde tempranillo till Spanien. Men DNA-analyser visar att så inte är fallet.
Även om tempranillo kan ses som en druvsort som hör hemma på den iberiska halvön går odlingar att hitta på andra håll. Södra Frankrike, Italien, USA, Kanada, Mexico, Australien och Nya Zeeland kan alla ståta med odlingar med tempranillo - om än lite blygsamma i vissa av fallen.
Viner gjorda på tempranillo har till och från lite mindre av syra. Tanninerna tar inte över men de finns där. Inslag av örter, tobak, jordgubbar och vanilj från de amerikanska ekfaten är typiska för vinerna. I Ribera del Duero, där odlingar finns på lite högre höjd, är bären mer mörka än röda. Fruktigheten och koncentrationen är högre. När franska ekfat används är inte den annars så typiska vaniljen längre framträdande.