Fredag igen!

 Sigrids fika med sina kompisar förlöpte väl, de tycktes ha väldigt mysigt med sina bullar och kakor. Någon av de andra tjejerna hade tagit med ett jättestort sittunderlag.

Själv hade filmklubben sitt veckomöte via Skype på eftermiddagen. Denna gång var det närkontakt av 3e graden som diskuterades. Jätterolig umgängesform såhär i coronatider. Diskutera en film som alla har sett. Jag har inte sett någon av filmerna som är aktuella, men filmvetaren tar reda på att filmen går på Netflix och så har man 1 vecka på sig att se den, såvida man inte har sett den tidigare.

Nästa gång blir om 2 veckor och då är det "into the wild" som ska diskuteras.

En föredetta kollega hörde av sig via skype på förmiddagen. Hon bor nära Vasaparken och kunde berätta att det tycks vara ganska många som har börjat ledsna på livet i karantän. Tyvärr. Inte konstigt att man har börjat ledsna, det har vi väl alla. Men man får helt enkelt bita i det sura äpplet ett tag till.

Man hoppas ju att regeringen inte måste ta till förbud för att vi ska hålla oss avskilda från varandra, att rekommendationer räcker - jag tycker att det har varit toppen att vi medborgare har getts förtroendet att vi kan uppföra oss som vuxna människor utan förbud. Dessutom vem ska upprätthålla att förbuden upprätthålls? Polisen? För inför man förbud måste man väl ha någon som övervakar att de efterföljs också??? Det känns som att polisen borde ha viktigare saker att göra än att kolla att folk rastar sina hundar på rimliga avstånd och tidpunkter ifrån varandra. 

Fast ibland blir man mörkrädd över hur folk beter sig. 

I psykologiböckerna står att underintelligenta människor tenderar att underskatta andra människors förstånd, medan överintelligenta helt enkelt överskattar andras tankeförmåga.

Efter att ha läst det vill man ju aldrig öppet erkänna om någon känns direkt korkad... :D