Men först sneddade vi över gräsmattan och intog en väldigt god och prisvärd måltid på Värdshuset: Ingefärsmarinerad fläskfilé med ris och rödcurrysås till. Till det hela serverades ett dignande salladsbuffébord.
Mycket gott. Inredningen i vinrött och brunt var väldigt vacker och avslappnande att vistas i.Vi var på en helt vanlig visning inne på slottet, ingen specifik "barnvisning" med andra ord. Jag kan nog tycka att man underskattar barn vid många visningar som är specifikt vinklade för barn. Istället för att försöka beskriva med stora penseldrag fördjupar man sig på något vitt lakan eller något annat totalt irrelevant för sammanhanget. Våra barn är som barn är mest och det går alldeles utmärkt att prata med åtminstone fyraåringen som med en vuxen.
Jag minns faktiskt att jag tyckte att det var jobbigt med alla klämkäcka "barnkära" vuxna som idiotförklarade mig, med att prata "barnspråk" då jag var liten. Jag inbillar mig att jag inte är undantaget som bekräftar regeln, tvärtom.
Arvid var väldigt fascinerad av allt - i synnerhet av kristallkronan som hade drabbats av glaspest. Sigrid föredrog den uppstoppade hästen.
Trevligt med en liten utflykt och kloka ord om att inte underskatta barn... Grattis Anders, det där med pannkaksfrossa skulle definitivt passa bra för mannen i huset hos oss också. Här har vi för övrigt också haft födelsedagsfirande, men orkar inte blogga om det idag. Fin du är i håret, Lena!
SvaraRaderaHa det så bra, vi får se till att råkas nån gång framöver!