Veckans dukningsdetalj: Nysilver

 

Nysilver

Nysilvrets historia är inte lång. En legering av koppar, nickel och zink som hade till avsikt att efterlikna silver var tidigt känd i Kina. Tekniken kom till på 1700-talet i England. Materialet kallades för pläter, vilket innebar att man "klädde" en kopparplåt med tunna plåtar av silver. Det var på 1840-talet som de första patenten på galvanisk försilvring kom i England och Frankrike. Detta innebar att man doppade föremålen i en strömförande lösning för att få en beläggning av äkta silver. Metoden var som klippt och skuren för den då framväxande industrialismen och spred sig snabbt över Europa och Amerika. De engelska namnet för detta är Sheffield Plate.
Gamla pläterföremål värderas högt fortfarande. Senare började en koppar-nickel-zink legering dyka upp.

Det så kallade galvaniserade nysilvret blev ganska populärt.
Det var ju lika vackert som det äkta silvret och mycket billigare.
Till utseendet är det ju bara stämplarna som skiljer ett nysilverbestick från ett äkta.

Nysilvermetoden möjliggjorde utformning av hela föremål med fina mönster och reliefer med perfekta och jämna silverytor.

Bland de stora statusobjekten kan nysilverföremålen genom sin överlägset förmånliga prisbild spela en stor roll på marknaden. Ett tunt lager silver på i bästa fall cirka fem hundradels millimeter, i sämsta fall cirka en tusendel, skiljer varje nysilverföremål från att vara ett stycke ointressant metall. Det dyra silvrets prestige har på ett betydande sätt bidragit till att lyfta fram det billiga nysilvret till ett stort och eget spelrum på flärd­fullhetens arena. 

 Till Sverige kom den i slutet av 1840-talet då Anders Gabriel Dufva grundade den första nysilverfabriken i Stockholm.

Under flera hundra år dessförinnan hade silvret etablerat en solid roll som markör av prestige och väl­­stånd och nu kom detta billiga material som en skänk från ovan till alla som ville omge sig med den till sy­­nes äkta varan, utan att ha råd med den riktigt äkta.

Nysilver är en tämligen komplex företeelse som rör sig på flera plan, dels ett tekniskt kommersiellt, dels ett språkligt kulturellt, där komponenterna koppar, zink, nickel, silver samt elektricitet är givna av naturen, medan resultatet, inklusive benämningar som nysilver, alpacka och mycket annat, är mänsk­liga hopkok.

Nysilver kan även vara ett begrepp för föremål, oftast bestick, som genom elektroplätering täckts med äkta silver på ytan men har nysilver i själva godset. Äldre försilvringsmetoder som Argent Haché, Old Sheffield plate och liknande kallas aldrig nysilver.

Stämpling

Stämpling av silver har gamla anor i Sverige.
År 1485 utfärdades den äldsta kända stadgan om kontrollstämpling
Hundra år senare skulle även stadsvapnet vara med.
År 1689 infördes årsbokstaven.
År 1762 tog staten över kontrollen av silvervaror genom kontrollverket och sex år senare infördes en för hela landet gemensam årsbokstavserie.
År 1912 infördes en speciell stämpel för importerade varor och som garanterade att silvret innehöll den förskrivna silverhalten, stämpeln på import bestod av tre kronor i en oval.

Nysilvervaror

Nysilvervaror har från 1800-talets senare del tillverkarens namn, stadmärke samt NS som står för nysilver.
Det finns även stämplar där det kan stå Extra prima Alpacca.

Alpacka är en benämning på nysilverlegering, som lanserades år 1825 i Wien.
De äldsta föremålen såldes oförsilvrade. Samtidigt slog nysilvret igenom. Under 1840-talet lade man även på silver på ALPACKA som är grundmetallen i nysilver, färgen är silvervit.
I England stämplade man EPNS= Electro-plated-nickel-silver med varje bokstav i sin egen ram.
De svenska nysilvervarorna försågs med kontrollstämplar, dock inte kattfoten utan NS (nysilver) och ibland även stadsmärket med en ram.

Man kan indela kvalitén på nysilver i tre olika kvalitetsnivåer. Försilvringsgraden anges i my, vilket betyder beläggningens tjocklek i antal gram äkta silver.

Nysilverstämpling

NS ( står för nysilver) 10-20grams försilvring, ger 4-8 my.
Prima NS och Plate med 40 grams försilvring, ger ca 16 my.
Extra Prima NS 60, med 60 grams försilvring, ger ca 24 my.
Extra Prima NS 90, med 90 grams försilvring, ger ca 36 my.
 Antalet gram anger mängden finsilver på en yta av 24 kvadratcentimeter.

Vård av silver

Allt silver behöver putsas, dock inte så ofta numera som förr, detta tack vare långtidsverkande putsmedel. Även förvaringsmöjligheterna har blivit bättre med speciellt impregnerade silverlindor att förvara matsilvret i, vilket gör att det inte oxiderar så fort.

Diskning av silver

Lägg inte silver i blöt, då är det bättre att det förblir odiskat, tills man har tid att diska. Jag vill avråda från att maskindiska, det kan finnas rester kvar i diskmaskinen som kan påverka silverbesticken, skilj alltså katterna från hermelinerna.
Diska inte heller tillsammans med rostfritt.
Har ni använt silvret till lutfisk, ägg eller ätticksstarka rätter, måste ni diska silvret omgående, annars finns risk för missfärgning.
Låt inte heller knivarnas rostfria blad vara för länge i putsmedlet, de kan då bli flammiga och fula.  

Förvaring

Förvara gärna matsilvret i speciella lindor som man även kan lägga i plastpåsar med förslutning, (använd inte gummiband att försluta med, för då blir det svarta ränder på silvret) då varar silvret länge utan oxidering. Det finns även etuier och särskilda besticklådor att förvara sitt silver i, som gör att det håller sig bättre.
Besticken ligger dessutom prydligt var för sig, utan att repas.
Använd gärna dina silverbestick så mycket som möjligt. Det blir de bara vackrare av. Även mindre bekymmer med putsning eftersom oxidering förhindras.