Nog kommer det att bli ganska tomt hemma.
Anders jobbar ju redan sedan några veckor, men vi har tagit tillvara på kvällarna ganska bra. Hittills.
Augusti är det ju ändå ljust länge. Och varmt.
Men nu kommer min löpning att bli en väldigt solitär aktivitet.
Arvid har varit ett bra driv i löpningen.
I våras sprang Anders och jag under arbetslunchen.
Det är det jag får göra själv istället.
Men det kommer att gå bra - har fått in det i det självklara.
Jag är egentligen ingen löpare.
Tycker inte att det är alldeles underbart härligt.
Men nödvändigt.
Därför är jag rädd för att lägga av.
Om så för ens en dag.
Är rädd att inte lyckas komma tillbaka.
Vilket har resulterat i att jag har varit ute i spåret absolut oftast i hela familjen under pandemin - Jag tror att jag INTE har sprungit under kanske 10 dagar, sedan mars.
Fast vi talar 7 km, max 1 mil så det är ju inget maraton jag bränner av direkt.
Imorse 20/8 testade jag, något för mig, helt nytt.
Jag sprang tidigt på morgonen.
Längs med landsvägen dock, vår ordinarie springrunda kändes litet läskig och alltför avsides för att springa på så tidigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar