Kan foten självutveckla en stukning?

Dagen började bra med att jag fick ner alla julsaker i lådor som Anders bar upp på vinden.  Imponerande i sig, då det rör sig om ganska många lådor!

På kvällen skulle Sigrid och jag laga en trerätters middag.

Toast Skagen följt av rödtunga walewska med en chokladpaj som avslutning.

Men först en tur till återvinningscentralen, rengöring av badrummet ner på mikronivå, installation av ett nytt badrumsskåp. Med en tennistid på det.

Sedan var det dags.

Klockan var nu 18.00 och det var dags för matlagningen!

Vi gjorde allt enligt konstens alla regler. Ändå från att fixa egen fisk- och hummerfond. Där ett moment innebar att vi skulle bränna av konjak...

Mitt i allt detta fick jag en kraftig smärta i ena vristen. Den var dessutom alldeles svullen. Vad hade hänt? Hade jag blivit ormbiten då jag var ute med soporna? Nope inga hål på skinnet. Men jag har inte vrickat något på åratal!? Kändes väldigt märkligt. Stressreaktion?

Helt plötsligt blev jag litet illamående, av smärta tolkade jag det som. Måste gå och lägga mig. Utan mat, ingen champagne, ingenting. Snopet. För både mig och övriga familjen. Men ingenting att göra. Känner mig bättre idag, men det ömmar fortfarande. Övriga familjen kunde berätta att maten hade varit utöver det vanliga! Suck!